högskoleexamina är lägre och högre högskolexamina, påbyggnadsexamina, examina som avläggs vid Försvarshögskolan samt yrkeshögskoleexamina (se yrkeshögskolor) enligt förordningen om högskolornas examenssystem som trädde i kraf 1.8.2005. Examina inom olika områden baserar sig på examensförordningar. Studierna för högskoleexamina dimensioneras i studiepoäng. Inom de flesta områden indelas studierna i grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier, dessutom ingår språkstudier. En examen består i regel av huvudämne och biämnen.
I lägre högskoleexamina, som kan avläggas på tre år (180 studiepoäng, tidigare 120 studieveckor), ingår grund- och ämnesstudier samt en kandidatavhandling i huvudämnet. Lägre högskoleexamina är kandidatexamina inom olika vetenskaper samt rättsnotarie- och farmaceutexamen. Högre högskoleexamina omfattar på de flesta områden 120 studiepoäng (tidigare 160 studieveckor); fördjupade studier samt en pro gradu-avhandling. Examenstitel är i allmänhet magister på respektive område. Påbyggnadsexamina är inom de flesta områden licentiat- och doktorsexamina. På många områden är licentiatexamen mer yrkesinriktad, medan doktorsexamens ställning som forskarutbildning accentueras.
Årligen avläggs omkring 17 000 examina vid universiteten, av vilka ca 12 000 är högre högskoleexamina.
Före examensreformen som inleddes 1994 var kandidatexamen en högre högskoleexamen. Magister var en lärd grad som kunde tilldelas kandidat. Målet med 1990-talets reform var att göra examina kvalitativt och internationellt jämförbara. Dessutom ville man göra examina mångsidigare och öka valfriheten inom studierna. Föregående stora examensreform ägde rum i slutet av 1970-talet, då de akademiska studierna blev mer yrkesinriktade och vissa lägre högskoeexamina avskaffades, för att återinföras på 1990-talet.
Fr.o.m. läsåret 2005-06 infördes en examensstruktur i två steg på så gott som alla utbildningsområden. Detta innebär att en studerande måste avlägga lägre högskoleexamen först för att kunna avlägga högre högskoleexamen. Också dimensioneringen av studierna förnyades så att ett års studier på heltid motsvarar 60 studiepoäng. Bakgrunden till reformen är Bolognaprocessen som inleddes 1998 med mål att förenhetliga universitetsutbildningen inom Europa. Examensreformen syftar till bättre internationell motsvarighet för finländska examina, förkortade studietider och mindre studieavbrott. Också byte av huvudämne eller t.o.m. universitet skall underlättas.
Se även kandidat, magister, licentiat, doktor, agrikultur-forstvetenskapliga examina, Bildkonstakademin, danskonstkandidat, ekonomiska examina, farmaceutiska examina, gymnastik, humanistiska examina, hälsovetenskap, juridiska examina, konstindustriella examina, magister i teaterkonst, medicinska examina, musikmagister, naturvetenskapliga examina, pedagogiska examina, psykologiska examina, samhällsvetenskapliga examina, tandläkare, teknisk-vetenskapliga examina, teologiska examina, veterinärmedicinska examina.
I lägre högskoleexamina, som kan avläggas på tre år (180 studiepoäng, tidigare 120 studieveckor), ingår grund- och ämnesstudier samt en kandidatavhandling i huvudämnet. Lägre högskoleexamina är kandidatexamina inom olika vetenskaper samt rättsnotarie- och farmaceutexamen. Högre högskoleexamina omfattar på de flesta områden 120 studiepoäng (tidigare 160 studieveckor); fördjupade studier samt en pro gradu-avhandling. Examenstitel är i allmänhet magister på respektive område. Påbyggnadsexamina är inom de flesta områden licentiat- och doktorsexamina. På många områden är licentiatexamen mer yrkesinriktad, medan doktorsexamens ställning som forskarutbildning accentueras.
Årligen avläggs omkring 17 000 examina vid universiteten, av vilka ca 12 000 är högre högskoleexamina.
Före examensreformen som inleddes 1994 var kandidatexamen en högre högskoleexamen. Magister var en lärd grad som kunde tilldelas kandidat. Målet med 1990-talets reform var att göra examina kvalitativt och internationellt jämförbara. Dessutom ville man göra examina mångsidigare och öka valfriheten inom studierna. Föregående stora examensreform ägde rum i slutet av 1970-talet, då de akademiska studierna blev mer yrkesinriktade och vissa lägre högskoeexamina avskaffades, för att återinföras på 1990-talet.
Fr.o.m. läsåret 2005-06 infördes en examensstruktur i två steg på så gott som alla utbildningsområden. Detta innebär att en studerande måste avlägga lägre högskoleexamen först för att kunna avlägga högre högskoleexamen. Också dimensioneringen av studierna förnyades så att ett års studier på heltid motsvarar 60 studiepoäng. Bakgrunden till reformen är Bolognaprocessen som inleddes 1998 med mål att förenhetliga universitetsutbildningen inom Europa. Examensreformen syftar till bättre internationell motsvarighet för finländska examina, förkortade studietider och mindre studieavbrott. Också byte av huvudämne eller t.o.m. universitet skall underlättas.
Se även kandidat, magister, licentiat, doktor, agrikultur-forstvetenskapliga examina, Bildkonstakademin, danskonstkandidat, ekonomiska examina, farmaceutiska examina, gymnastik, humanistiska examina, hälsovetenskap, juridiska examina, konstindustriella examina, magister i teaterkonst, medicinska examina, musikmagister, naturvetenskapliga examina, pedagogiska examina, psykologiska examina, samhällsvetenskapliga examina, tandläkare, teknisk-vetenskapliga examina, teologiska examina, veterinärmedicinska examina.