Vetenskapliga bibliotek

vetenskapliga bibliotek. De finländska bibliotekens historia tog i egentlig mening sin början då Åbo akademi 1640 inledde sin verksamhet. Biblioteket växte långsamt, framför allt genom gåvor. Betydelsefull var en bestämmelse av 1707, enligt vilken bl.a. akademibiblioteket skulle erhålla friexemplar av i riket tryckta skrifter. Mot slutet av 1700-t. utvecklades biblioteket kraftigt under H.G. Porthans ledning. Han strävade efter att därav skapa ett nationalbibliotek för Finland med särskilda samlaruppgifter. Vid Åbo brand 1827 gick biblioteket nästan helt förlorat; efter flyttningen till Hfrs byggdes det emellertid snabbt upp och nådde snart ett större omfång än det haft i Åbo. Stort intresse ägnade biblioteksledningen under 1800-t. åt dess inhemska samling: en strävan var och är fortfarande att förvärva en fullständig samling av den s.k. Fennica-litteraturen, ett begrepp vars innebörd noga definierats (fennica).

Nationalbiblioteket (fram till ändringen av universitetslagen 2006 Helsingfors universitetsbibliotek) är landets största v., tyngdpunkten i dess samlingar ligger på de humanistisk- samhällsvetenskapliga disciplinerna. Som en följd av lagändringen 2006 utvidgade Nationalbiblioteket sin service till att utöver universitetsbiblioteken betjäna även yrkeshögskolornas bibliotek, specialbiblioteken och de allmänna biblioteken. Reformen stärker det finländska biblioteksväsendet och understryker Nationalbibliotekets roll som gemensam serviceenhet för biblioteksnätverket.

Åbo Akademis bibliotek, grundat 1918, har kallats det finlandssvenska nationalbiblioteket. Det betjänar i första hand forskning och undervisning vid Åbo Akademi, men vid sidan därav, bl.a. genom fjärrlån, forskare och studenter på många andra orter. Bibliotekets inköpsanslag har alltid varit knappa, varför de bokgåvor det i en ständig ström har fått motta från det svenska Finland, men också från de nordiska grannländerna, spelat en avgörande roll för dess utveckling. Bland bibliotekets samlingar märks en handskriftsavdelning med ett omfattande material som hänför sig framför allt till finlandssvenska personer, släkter och sammanslutningar. De utländska bokförvärven koncentreras främst till de vid akademin representerade ämnena. Biblioteket har strävat efter att skapa så representativa samlingar som möjligt, bl.a. av nordisk litteratur.

De vetenskapliga bibliotekens uppgift är att stödja högskoleundervisning, studier och forskning. Antalet v. är ca 200, bland dem tio centralbibliotek och sju friexemplarsbibliotek. De sistnämnda erhåller med stöd av lagen om friexemplar ett exemplar av samtliga tryckalster som tryckts eller avsetts för spridning i Finland. Åbo Akademis bibliotek är friexemplarsbiblioteket för den finlandssvenska litteraturen. De övriga är Nationalbiblioteket, Åbo universitetsbibliotek, Jyväskylä universitetsbibliotek, Uleåborgs universitetsbibliotek, Riksdagsbiblioteket och Joensuu universitetsbibliotek. Specialbibliotek upprätthålls av olika forskningsinstitut, ämbetsverk, företag, yrkeshögskolor, läroinrättningar på mellanstadiet samt olika vetenskapliga sällskap. De koncentrerar sig ofta på att erbjuda informationstjänster till forskarna inom det egna fackområdet eller till personalen eller studerandena vid läroinrättningen. Utomstående kunder har begränsad rätt att använda dessa bibliotek. Specialbibliotek som är öppna för allmänheten är bl.a. Statistikbiblioteket och Finska litteratursällskapets bibliotek. Andra specialbibliotek är t.ex olika myndigheters och forskningsinstituts bibliotek.

Undervisningsministeriet beviljar medel för bl.a. de vetenskapliga bibliotekens verksamhet. För finansieringen av de vetenskapliga biblioteken och yrkeshögskolebiblioteken ansvarar ifrågavarande huvudman.

Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: UVF-redaktion
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, universitetsbibliotek, nationalbibliotek
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 04.05.2009 av Main.DataConverter
Uppdaterat 14.04.2017 av Import