Muhos, kommun i Norra Österbotten 35 km s.o. om Uleåborg, Norra Finlands region. Areal 784 km2, invånare 8 909 (2011).
Muhos omfattar ett parti av Ule älvs dalgång med vackert kuperad terräng kring vattendragets nedre lopp; älven mottar där tillflöden från ö. och s.o.; det senare, Muhosjoki, upprinner vid den väldiga myren Pelsonsuo. Närmare två tredjedelar av kommunens yta täcks av myrmarker, resten av odlingar och skog, som i s. växer på sand, i n. på morän. Älvdalen är tätt bebyggd (bl.a. Muhos kyrkby, ca 6 100 inv. 2000); utanför denna är bosättningen gles. I älven uppfördes på 1940- o. 50-talen tre stora kraftverk, som fjättrade den natursköna Pyhäkoskiforsen (Pyhäkoski, se bild vid Ervi, Aarne). Kommunen fick järnvägsförbindelse 1930 då banan Uleåborg-Nurmes togs i bruk. Muhos har idag bl.a. metall-, plast- och träindustri; bland företag märks Hydnum Oy (gr. 1990, 55 anst. 2004), som tillverkar bl.a. ljudisoleringsmattor av plast, och snickeriet Tillman Oy (gr. 1932, ca 10 anst. 2004). I Muhos arbetade 1932-94 Päivärinta sanatorium, vars verksamhet fortsätter i andra former.
Området behärskades från 1200-talet till 1500-talet av karelare, som därefter undanträngdes av västfinnar och savolaxare. Muhos hörde ursprungligen som kapell under Salo, blev ca 1477 kapell under Limingo och 1610 under Uleåborg samt bildade 1766 egen församling. Denna har en av landets äldsta träkyrkor, byggd 1634; två tidigare kyrkor hade enligt traditionen nedbränts av ryssarna. En av de s.k. kristidsrörelserna under depressionsåren på 1930-talet hade sitt centrum i Muhos. (V.P. Karppinen, Muistojen kirja Muhokselta, 1999; M. Lackman/M. Hiltunen, Muhoksen kunnan historia 1865-1995, 2002)
Muhos omfattar ett parti av Ule älvs dalgång med vackert kuperad terräng kring vattendragets nedre lopp; älven mottar där tillflöden från ö. och s.o.; det senare, Muhosjoki, upprinner vid den väldiga myren Pelsonsuo. Närmare två tredjedelar av kommunens yta täcks av myrmarker, resten av odlingar och skog, som i s. växer på sand, i n. på morän. Älvdalen är tätt bebyggd (bl.a. Muhos kyrkby, ca 6 100 inv. 2000); utanför denna är bosättningen gles. I älven uppfördes på 1940- o. 50-talen tre stora kraftverk, som fjättrade den natursköna Pyhäkoskiforsen (Pyhäkoski, se bild vid Ervi, Aarne). Kommunen fick järnvägsförbindelse 1930 då banan Uleåborg-Nurmes togs i bruk. Muhos har idag bl.a. metall-, plast- och träindustri; bland företag märks Hydnum Oy (gr. 1990, 55 anst. 2004), som tillverkar bl.a. ljudisoleringsmattor av plast, och snickeriet Tillman Oy (gr. 1932, ca 10 anst. 2004). I Muhos arbetade 1932-94 Päivärinta sanatorium, vars verksamhet fortsätter i andra former.
Området behärskades från 1200-talet till 1500-talet av karelare, som därefter undanträngdes av västfinnar och savolaxare. Muhos hörde ursprungligen som kapell under Salo, blev ca 1477 kapell under Limingo och 1610 under Uleåborg samt bildade 1766 egen församling. Denna har en av landets äldsta träkyrkor, byggd 1634; två tidigare kyrkor hade enligt traditionen nedbränts av ryssarna. En av de s.k. kristidsrörelserna under depressionsåren på 1930-talet hade sitt centrum i Muhos. (V.P. Karppinen, Muistojen kirja Muhokselta, 1999; M. Lackman/M. Hiltunen, Muhoksen kunnan historia 1865-1995, 2002)
Muhos. Reino Helismaas schlagerlåt om Mimmi från Muhos (fi. Muhoksen Mimmi) från 1952 placerade kommunen på Finlands karta. När sedan Armi Kuusela, född i kommunen, detta år valdes till Miss universum, blev Mimmi personifierad. Sedan 1982 väljer man årligen en ny Mimmi för att förstärka kommunens image. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.