magistrat, utgör en del av den statliga lokalförvaltningen. Magistraterna upprätthåller tillsammans med Befolkningsregistercentralen det nationella befolkningsdatasystemet. De registrerar uppgifter i befolkningsdatasystemet inom sitt eget verksamhetsområde. De är också lokala myndigheter för förmyndarärenden, handelsregistret, föreningsregistret och båtregistret. Övriga uppgifter som tillkommer magistraterna är prövning av hinder mot äktenskap, flyttanmälningar, namnändringar, registreringen för utlänningar och fastställelse av riktigheten av delägarförteckningar i bouppteckningar. Magistraterna avgör också ärenden som gäller godkännande av faderskapserkännanden, vilka baserar sig på handlingar som barnatillsyningsmannen i den kommun där modern har sin hemvist sänder in. Magistraterna för vidare register över äktenskapsförordsärenden och gåvoärenden. Häradsskrivarna vid magistratena tjänstgör som vigselförrättare, registrerare av partnerskap, notarius publicus och offentligt köpvittne. Borgmästaren är ordförande i magistraten.
Antalet magistrater i Finland var fram till årsskiftet 2011-12 24, varefter de minskade till 11 och deras verksamhetsområden är indelade enligt regionerna Södra Finland, Sydvästra Finland, Västra och Inre Finland, Norra Finland, Östra Finland, Lappland och Åland. En del magistrater har dessutom flera serviceenheter inom sitt verksamhetsområde, detta för att servicen skall vara så nära kunden som möjligt. På Åland sköter statens ämbetsverk magistratens uppgifter.
Magistraten, som tidigare var en kommunal myndighet, utövade 1809-75 även den beslutande och den verkställande makten i städer grundade före 1/1 1959, men därefter minskade dess inflytande över stadens angelägenheter stegvis. Först överfördes den kommunala beslutsrätten på stadsfullmäktige, och sedan fråntogs m. även den verkställande makten. Magistraterna övertogs 1978 av staten. I s.k. nya städer (grundade efter 1/1 1959) motsvarades magistraten av en ordningsrätt, som dock hade mera begränsade befogenheter och indrogs 1978. (K. Pietiläinen, Helsingin maistraatin vaiheita 1550-1992, 1992; A. Läntinen, "Lähinnä Jumalaa ja korkeaa esivaltaa". Kajaanin maistraatin ja raastuvanoikeuden historia 1659-1993, 1995; Maistraatit uudessa kihlakuntahallinnossa: valtion paikallishallinnon uudistus rekisterihallinnon näkökulmasta, 1997)
Antalet magistrater i Finland var fram till årsskiftet 2011-12 24, varefter de minskade till 11 och deras verksamhetsområden är indelade enligt regionerna Södra Finland, Sydvästra Finland, Västra och Inre Finland, Norra Finland, Östra Finland, Lappland och Åland. En del magistrater har dessutom flera serviceenheter inom sitt verksamhetsområde, detta för att servicen skall vara så nära kunden som möjligt. På Åland sköter statens ämbetsverk magistratens uppgifter.
Magistraten, som tidigare var en kommunal myndighet, utövade 1809-75 även den beslutande och den verkställande makten i städer grundade före 1/1 1959, men därefter minskade dess inflytande över stadens angelägenheter stegvis. Först överfördes den kommunala beslutsrätten på stadsfullmäktige, och sedan fråntogs m. även den verkställande makten. Magistraterna övertogs 1978 av staten. I s.k. nya städer (grundade efter 1/1 1959) motsvarades magistraten av en ordningsrätt, som dock hade mera begränsade befogenheter och indrogs 1978. (K. Pietiläinen, Helsingin maistraatin vaiheita 1550-1992, 1992; A. Läntinen, "Lähinnä Jumalaa ja korkeaa esivaltaa". Kajaanin maistraatin ja raastuvanoikeuden historia 1659-1993, 1995; Maistraatit uudessa kihlakuntahallinnossa: valtion paikallishallinnon uudistus rekisterihallinnon näkökulmasta, 1997)