Larsmo, fi. Luoto, skärgårdskommun i Österbotten mellan Jakobstad och Karleby, Västra och Inre Finlands region. Areal 138 km2, invånare 4 921, varav 92,2 % svenskspråkiga (2011).
Larsmo omfattar en rikt utbildad skärgård med omkring 360 skär, holmar och öar, av vilka Eugmo och Larsmo är störst. Den inomskärsfjärd som bildas av Larsmo och fastlandet ("Larsmosjön", 180 km2) är sedan 1962 invallad som sötvattenreserv för skogsindustrierna i Jakobstad. Bassängen har sedermera förstorats bl.a. genom invallning av Öjasjön, som uppdämdes 1969. De traditionella näringarna, fiske och jordbruk, minskade redan i slutet av 1960-talet i betydelse till förmån för småindustri och service. Orten är känd för sina båtbyggartraditioner, som i dag upprätthålls främst av varvet Baltic Yachts (gr. 1973, ca 190 anst. 2010), som bygger segelbåtar i lyxklassen.
Larsmo är nämnt 1552, lydde i kyrkligt hänseende under Pedersöre till 1864, då det bildade egen församling; kommunen upprättades 1867. Träkyrkan från 1787, uppförd enligt ritningar av J. Rijf, hör till ortens främsta sevärdheter. Den laestadianska väckelserörelsen är stark i Larsmo; ungefär 40 % av befolkningen beräknas vara laestadianer, vilket har bidragit till en positiv befolkningsutveckling: invånarantalet har under det senaste kvartsseklet vuxit med drygt ettusen personer. Av historiska händelser som tilldragit sig i trakten kan nämnas vapenångarna John Graftons (Graftonaffären) och Equitys uppträdande där 1905 respektive 1917. (K.V. Åkerblom, Pedersöre storsockens historia, 2 bd, 1950, faksimil 1995; L.: en skänk från havet, 1992; Skärgårdsliv i L., 1998; F. Björkskog, Larsmobåten, 2003)
Larsmo omfattar en rikt utbildad skärgård med omkring 360 skär, holmar och öar, av vilka Eugmo och Larsmo är störst. Den inomskärsfjärd som bildas av Larsmo och fastlandet ("Larsmosjön", 180 km2) är sedan 1962 invallad som sötvattenreserv för skogsindustrierna i Jakobstad. Bassängen har sedermera förstorats bl.a. genom invallning av Öjasjön, som uppdämdes 1969. De traditionella näringarna, fiske och jordbruk, minskade redan i slutet av 1960-talet i betydelse till förmån för småindustri och service. Orten är känd för sina båtbyggartraditioner, som i dag upprätthålls främst av varvet Baltic Yachts (gr. 1973, ca 190 anst. 2010), som bygger segelbåtar i lyxklassen.
Larsmo är nämnt 1552, lydde i kyrkligt hänseende under Pedersöre till 1864, då det bildade egen församling; kommunen upprättades 1867. Träkyrkan från 1787, uppförd enligt ritningar av J. Rijf, hör till ortens främsta sevärdheter. Den laestadianska väckelserörelsen är stark i Larsmo; ungefär 40 % av befolkningen beräknas vara laestadianer, vilket har bidragit till en positiv befolkningsutveckling: invånarantalet har under det senaste kvartsseklet vuxit med drygt ettusen personer. Av historiska händelser som tilldragit sig i trakten kan nämnas vapenångarna John Graftons (Graftonaffären) och Equitys uppträdande där 1905 respektive 1917. (K.V. Åkerblom, Pedersöre storsockens historia, 2 bd, 1950, faksimil 1995; L.: en skänk från havet, 1992; Skärgårdsliv i L., 1998; F. Björkskog, Larsmobåten, 2003)
Larsmo. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Larsmo. Den gamla gårdsgruppen på Kvarnbacken är en unik kulturmiljö. Kommunen har rustat upp ett gammalt stenfähus, som sommartid används för sammankomster och utställningar. Foto: Larsmo kommun.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.