Graftonaffären. John Grafton hette det fartyg som hösten 1905 under befäl av kapten J.W. Nylander gick på grund utanför Jakobstad (vid Orrskär i Larsmo) med vapen för aktivisterna i lasten. Operationen, i vilken även två hjälpfartyg, ångyachterna Cysne och Cecil deltog, leddes av Konni Zilliacus och finansierades av Japan genom japanska militärattachén i Stockholm, Motojiro Akashi.
Fartyget var sjösatt i Newcastle 1883 och hade ett deplacement på 315 nettoregisterton. Grundstötningen skedde natten till den 8 september, sedan en del av vapnen lossats. Man var tvungen att spränga fartyget, varefter besättningen, huvudsakligen baltiska sjömän, tog sig över till Sverige. Händelsen väckte på sin tid stor uppmärksamhet; ett minnesmärke restes 1930 på Orrskär. Av de ca 12 000 vapen som tagits ombord kom uppskattningsvis 5 000 i aktivisternas händer. Graftongevären spreds i bygden (där de användes bl.a. vid älgjakt) och ingick sedan i skyddskårernas beväpning när dessa uppställdes 1917. Någon egentlig militär betydelse kom dessa redan vid sekelskiftet 1900 omoderna vapen aldrig att få.
"Graftongevär" (schweiziska Vetterligevär) anlände även sommaren 1906 med vapenångaren Peter, som 8/7 lossade sin last vid Svartö i Närpes, där en minnessten avtäcktes 1936. (K- G. Olin, Graftonaffären, 1993)
Fartyget var sjösatt i Newcastle 1883 och hade ett deplacement på 315 nettoregisterton. Grundstötningen skedde natten till den 8 september, sedan en del av vapnen lossats. Man var tvungen att spränga fartyget, varefter besättningen, huvudsakligen baltiska sjömän, tog sig över till Sverige. Händelsen väckte på sin tid stor uppmärksamhet; ett minnesmärke restes 1930 på Orrskär. Av de ca 12 000 vapen som tagits ombord kom uppskattningsvis 5 000 i aktivisternas händer. Graftongevären spreds i bygden (där de användes bl.a. vid älgjakt) och ingick sedan i skyddskårernas beväpning när dessa uppställdes 1917. Någon egentlig militär betydelse kom dessa redan vid sekelskiftet 1900 omoderna vapen aldrig att få.
"Graftongevär" (schweiziska Vetterligevär) anlände även sommaren 1906 med vapenångaren Peter, som 8/7 lossade sin last vid Svartö i Närpes, där en minnessten avtäcktes 1936. (K- G. Olin, Graftonaffären, 1993)
Graftonaffären. De s.k. Vetterligevären tillverkades 1870-89 för den schweiziska arméns behov. Detta var det första repetergeväret som togs i bruk av en reguljär krigsmakt i Europa. Magasinet rymde elva patroner. Foto: Ekenäs museum.