kontrollkommissionen var namn på det i princip allierade, men i praktiken sovjetiska organ som hade att övervaka att Finland uppfyllde bestämmelserna i vapenstilleståndsavtalet av 1944. Kommissionen utgjorde en del av det allierade (sovjetiska) högkvarteret och hade till uppgift att sköta förbindelserna mellan detta och den finländska regeringen. Den hade befogenhet att skaffa sig all behövlig information av de finländska myndigheterna och dess medlemmar hade full rörelsefrihet i landet (inkluderande tillträde till alla inrättningar, företag och hamnar) och åtnjöt diplomatisk immunitet. Till de försvarsanläggningar som kontrollkommissionen inspekterade särskilt grundligt hörde Salpalinjen vid östgränsen.
Kontrollkommissionen hade inte rätt att ingripa i förvaltningsmyndigheternas verksamhet med förbigående av den finländska regeringen, och bröt endast sällan mot denna regel. Kommissionen anlände till Finland kort efter vapenstilleståndets ingående; dess ordförande var generalöverste Andrej Zjdanov, som intog en framträdande position bland de ledande politikerna i Sovjetunionen. I kontrollkommissionen ingick även en brittisk delegation, som leddes av kommodor Frank Howie. Personalen uppgick till en början till 280 personer, varav 39 civilister; som störst var den kring årsskiftet 1945-46, då den räknade ca 600 personer. Våren 1947 hade antalet sjunkit till 150.
Finlands särställning bland de besegrade länderna underströks bl.a. av att kontrollkommissionen här leddes av politiker och inte som på andra håll av en militär.
Kommissionen följde en strikt och i stort sett korrekt linje, i motsats till vad mången i Finland hade fruktat. Den disponerade hotell Torni i centrum av Hfrs och Malms flygfält utanför staden. Kontrollkommissionen hade rätt att upprätta filialer utanför huvudstaden, och sammanlagt 16 sådana var verksamma. Den spelade en mycket aktiv roll under den första tiden i landet bl.a. i samband med upplösandet av organisationer i enlighet med vapenstilleståndsfördraget, krigsansvarighetsprocessen, krigsskadeståndet, från sovjetiskt håll hävdade krigsförbrytelser och den s.k. vapensmusselaffären. Efter att Mannerheim efterträtts av Paasikivi på presidentposten och Mauno Pekkala bildat sin koalitionsregering mellan de tre stora partierna 1946 började kontrollkommissionen i växande utsträckning ägna sig åt den löpande bevakningen av vissa artiklar i vapenstilleståndsavtalet, medan de andra uppgifterna övertogs av Sovjetambassaden. Sedan fred slutits i Paris 1947 hade kontrollkommissionen fullgjort sitt värv, varför den lämnade landet 26/9 detta år. (A. Blinnikka, Valvontakomission aika, 1969; J.H. Magill, Tasavalta tulikokeessa, red. J. Tarkka, 1981; J. Nevakivi, Zdanov Suomessa, 1995; S. Smirnov, Tornin miehet, 1996; Suomi valvonnassa 1944-1947, red. M. Palokangas m.fl., 1997)
Kontrollkommissionen hade inte rätt att ingripa i förvaltningsmyndigheternas verksamhet med förbigående av den finländska regeringen, och bröt endast sällan mot denna regel. Kommissionen anlände till Finland kort efter vapenstilleståndets ingående; dess ordförande var generalöverste Andrej Zjdanov, som intog en framträdande position bland de ledande politikerna i Sovjetunionen. I kontrollkommissionen ingick även en brittisk delegation, som leddes av kommodor Frank Howie. Personalen uppgick till en början till 280 personer, varav 39 civilister; som störst var den kring årsskiftet 1945-46, då den räknade ca 600 personer. Våren 1947 hade antalet sjunkit till 150.
Finlands särställning bland de besegrade länderna underströks bl.a. av att kontrollkommissionen här leddes av politiker och inte som på andra håll av en militär.
Kommissionen följde en strikt och i stort sett korrekt linje, i motsats till vad mången i Finland hade fruktat. Den disponerade hotell Torni i centrum av Hfrs och Malms flygfält utanför staden. Kontrollkommissionen hade rätt att upprätta filialer utanför huvudstaden, och sammanlagt 16 sådana var verksamma. Den spelade en mycket aktiv roll under den första tiden i landet bl.a. i samband med upplösandet av organisationer i enlighet med vapenstilleståndsfördraget, krigsansvarighetsprocessen, krigsskadeståndet, från sovjetiskt håll hävdade krigsförbrytelser och den s.k. vapensmusselaffären. Efter att Mannerheim efterträtts av Paasikivi på presidentposten och Mauno Pekkala bildat sin koalitionsregering mellan de tre stora partierna 1946 började kontrollkommissionen i växande utsträckning ägna sig åt den löpande bevakningen av vissa artiklar i vapenstilleståndsavtalet, medan de andra uppgifterna övertogs av Sovjetambassaden. Sedan fred slutits i Paris 1947 hade kontrollkommissionen fullgjort sitt värv, varför den lämnade landet 26/9 detta år. (A. Blinnikka, Valvontakomission aika, 1969; J.H. Magill, Tasavalta tulikokeessa, red. J. Tarkka, 1981; J. Nevakivi, Zdanov Suomessa, 1995; S. Smirnov, Tornin miehet, 1996; Suomi valvonnassa 1944-1947, red. M. Palokangas m.fl., 1997)
kontrollkommissionen. Medlemmar av kommissionen kommer marscherande på Malms flygfält i Hfrs 23/9 1944. Finland var inte ockuperat, men ställt under förmynderskap. Foto: Försvarsmaktens bildcentral.