Kaustby, fi. Kaustinen, kommun i Mellersta Österbotten 45 km s.o. om Karleby, Västra och Inre Finlands region. Areal 354 km2, invånare 4 302 (2010).
Centralort är Kaustby kyrkby, som hade ca 2 400 inv. 2000. Bosättningen är tätast vid Perho å och de andra mindre vattendragen. Bl.a. pälsdjursnäringen är betydelsefull på orten. Kaustby har ett rikt kulturliv och har blivit känt främst tack vare Nordens största folkmusik- och folkdansfestival, som arrangerats sedan 1968 (folkmusik). Festivalen med artister från hela världen lockar årligen över 100 000 besökare. Medelpunkten för kulturlivet är folkkonstcentret (R. Mahlamäki, 1997), som är ett internationellt informations-, utbildnings-, arkiv- och forskningscentrum för finsk folkkultur. I folkkonstcentret arbetar ett folkmusikinstitut. Folkmusikanorna sträcker sig långt tillbaka i tiden, och orten har alstrat kända folkmusiker som Kreeta Haapasalo och Konsta Jylhä samt folkmusikforskaren Erkki Ala-Könni. Förutom folkmusikfestivalen arrangeras sedan 1979 även en årlig kammarmusikfestival. I Kaustby finns vidare ett centrum för folkmedicin, där man kombinerar folklig läkekonst med skolmedicin och såväl behandlar patienter som ger utbildning.
Kaustby fick fast bosättning i slutet av 1500-talet, blev kapell under Karleby storsocken 1778 och självständig församling samt kommun 1868. Träkyrkan från 1777 har utformats av M.M. Kuorikoski, en medlem av den kända kyrkbyggarsläkten, som härstammade från Kaustby. (P. Virrankoski, Kokkolan pitäjän yläosan historia, 1961; H. Junnila, Perhonjokilaakson historia, 1987; E. Toivonen, Viulujen ja naularistien Kaustinen, 1995, Nukeri: kansanelämää Kaustisella 1830-luvun puolimaista 1930- luvulle, 1996)
Centralort är Kaustby kyrkby, som hade ca 2 400 inv. 2000. Bosättningen är tätast vid Perho å och de andra mindre vattendragen. Bl.a. pälsdjursnäringen är betydelsefull på orten. Kaustby har ett rikt kulturliv och har blivit känt främst tack vare Nordens största folkmusik- och folkdansfestival, som arrangerats sedan 1968 (folkmusik). Festivalen med artister från hela världen lockar årligen över 100 000 besökare. Medelpunkten för kulturlivet är folkkonstcentret (R. Mahlamäki, 1997), som är ett internationellt informations-, utbildnings-, arkiv- och forskningscentrum för finsk folkkultur. I folkkonstcentret arbetar ett folkmusikinstitut. Folkmusikanorna sträcker sig långt tillbaka i tiden, och orten har alstrat kända folkmusiker som Kreeta Haapasalo och Konsta Jylhä samt folkmusikforskaren Erkki Ala-Könni. Förutom folkmusikfestivalen arrangeras sedan 1979 även en årlig kammarmusikfestival. I Kaustby finns vidare ett centrum för folkmedicin, där man kombinerar folklig läkekonst med skolmedicin och såväl behandlar patienter som ger utbildning.
Kaustby fick fast bosättning i slutet av 1500-talet, blev kapell under Karleby storsocken 1778 och självständig församling samt kommun 1868. Träkyrkan från 1777 har utformats av M.M. Kuorikoski, en medlem av den kända kyrkbyggarsläkten, som härstammade från Kaustby. (P. Virrankoski, Kokkolan pitäjän yläosan historia, 1961; H. Junnila, Perhonjokilaakson historia, 1987; E. Toivonen, Viulujen ja naularistien Kaustinen, 1995, Nukeri: kansanelämää Kaustisella 1830-luvun puolimaista 1930- luvulle, 1996)
Kaustby är känt främst för den stora folkmusikfestivalen, som lockar till sig även exotiska deltagare. Den indiska folkdans- och musikensemblen Natya Chetana uppträdde vid festivalen 2001. Foto: Lehtikuva Oy, J. Harju. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.