Jockis (gård)

Jockis, fi. Jokioinen, gods i kommunen med samma namn, på sin tid Finlands största; omfattade hela nuvarande Jockis kommun och delar av Forssa, Ypäjä och Humppila. Egendomen uppstod 1562, då den genom förläning av Erik XIV kom i Klas Kristersson Horns ägo. Senare innehavare av godset var bl.a. fältmarskalk Jesper Mattsson Kruus och hans sondotter Anna Maria Lewenhaupt. Vid hennes död 1716 skiftades egendomen mellan arvingarna, varvid huvudgården tillföll en svärson, generalmajor J.H. Hamilton. Den ägdes 1791-1809 av friherre E.G. von Willebrand, som bl.a. lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden, och 1826-61 av bruksägaren Josef Bremer. Jockis övertogs 1871 av ett aktiebolag, från 1875 Jockis Gods Ab, vars största aktieägare kring sekelskiftet 1900 var friherre Johan Mannerheim. Av honom köpte affärsmannen Alfred Kordelin aktiemajoriteten 1907.

Staten förvärvade 1918 egendomen av Kordelins dödsbo. Då omfattade godskomplexet bl.a. 15 utgårdar, 430 torp, 200 backstuguområden, 32 stamgods och 12 skattefrälsehemman, sammanlagt över 32 000 ha, varav ca 12 400 åker. Genom kolonisation bildades fram till 1922 ca 950 självständiga hemman, varvid staten behöll omkring 10 600 ha. Lagarna om snabbkolonisation och jordanskaffning efter andra världskriget berövade godset ytterligare 6 215 ha.

Den ståtliga huvudbyggnaden, uppförd 1794-98 enligt ritningar av C.C. Gjörwell och Erik Palmstedt, var på sin tid ett av landets största stenhus i privat ägo. Jockis överläts 1928 till Lantbrukets forskningscentral och disponeras idag av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi. (E. Jutikkala/G. Nikander, Suomen kartanot ja suurtilat III, 1945; C.J. Gardberg, Finländska herrgårdar, 1989)
Aktörer
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 09.09.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 09.09.2011 av Import