friidrott administreras i Finland av Suomen urheiluliitto (SUL), som 2009 hade medlemmar i 21 kretsar med drygt 800 medlemsföreningar och ca 30 000 aktiva idrottare. Till SUL hör även Finlands svenska idrott och Arbetarnas idrottsförbund i Finland (!AIF). Kända arenor för f. i Finland är Olympiastadion (Stadion) i Hfrs, Ratina stadion i Tfrs och den anrika Idrottsparken i Åbo. Se även Djurgården. F. började utövas i mindre skala i Finland på 1880-t. och ingick fram till sekelskiftet 1900 som en del av gymnastiken. Åren 1882-84 arrangerade Viktor Heikel tre s.k. Achillestävlingar i Brunnsparken i Hfrs, med löpning som avslutningsgren. Inom Finlands gymnastik- och idrottsförbund uppkom 1906 en sektion för f., som 1931 ombildades till en självständig organisation, Suomen urheiluliitto, i vilket num. även SFI:s föreningar ingår. Nationella mästerskap i f. instiftades 1907. Idrotten, och speciellt f., hade i 1900-talets början stor betydelse för uppkomsten av ett nationellt självmedvetande; härvid spelade särskilt framgångarna vid Stockholmsolympiaden 1912 in (se olympiska spel). Sedan 1908 har finländska idrottsmän deltagit i f. i samtliga olympiska spel. Landskamper i f. har anordnats sedan 1922, då Finland mötte Frankrike i Paris. Friidrottslandskampen Sverige-Finland, som har spelat den största rollen inte minst ekonomiskt, inleddes 1925 och har sedan fortgått med kamper varje år med avbrott för perioden 1932-38 och krigsåren. Finland var på 1920- o. 30-t. en av världens ledande nationer i f. Efter en nedgångsperiod under efterkrigsdecennierna kunde finländsk f. under 1970-t. åter notera stora framgångar med bl.a. flera OS-grensegrar. Finlands framgångsrikaste friidrottare genom tiderna i OS-sammanhang är Paavo Nurmi, Ville Ritola, Hannes Kolehmainen och Lasse Viren. Se även idrott, löpning, och uppslagsord om de olika hopp- och kastgrenarna. (P. Sirmeikkö/S. Kolkka m.fl., Yleisurheilumme maineen tieltä, 3 bd, 1957-81; R. Häyrynen, Suomen yleisurheilun historia, 1987; M. Hannus, Kultaiset kentät: Suomen yleisurheilun vuosisata, 1999; I. Björkman, Idrott först och främst, 2001).
Finländska friidrottsrekord, herrar (urval grenar, efter säsongen 2009)
|
100 m |
10,21 |
T. Hartonen |
2001 |
|
200 m |
20,47 |
T. Hartonen |
2000 |
|
400 m |
45,49 |
M. Kukkoaho |
1972 |
|
600 m |
1.17,68 |
W. Kirwa |
2002 |
|
Samma gren s. ovan |
1.16,93 |
M. Lahtio |
2009 |
|
800 m |
1.44,10 |
A. Suhonen |
1989 |
|
1 500 m |
3.36,33 |
P. Vasala |
1972 |
|
1 mile |
3.55,65 |
A. Paunonen |
1977 |
|
5 000 m |
13.16,3 |
L. Viren |
1972 |
|
10 000 m |
27.30,99 |
M. Vainio |
1978 |
|
3 000 m hinder |
8.10,67 |
J. Keskisalo |
2009 |
|
Marathon |
2h,10,46 |
J. Holmén |
2008 |
|
110 m häck |
13,35 |
A. Bryggare |
1984 |
|
400 m häck |
49,36 |
A-P. Lattu |
2003 |
|
Höjdhopp |
231 |
M. Polku |
2000 |
|
Samma gren s. ovan |
231 |
T. Huikuri |
2002 |
|
Stavhopp |
582 |
J. Lehtonen |
1993 |
|
Längdhopp |
822 |
T. Evilä |
2008 |
|
Tresteg |
17,00 |
P. Pousi |
1968 |
|
Kulstötning |
21,69 |
R. Ståhlberg |
1979 |
|
Diskuskastning |
69,97 |
F. Kruger |
2007 |
|
Släggkastning |
83,30 |
O-P. Karjalainen |
2004 |
|
Spjutkastning |
93,09 |
A. Parviainen |
1999 |
|
Tiokamp |
8730 |
E. Hämäläinen |
1997 |
|
4 x 100 m |
39,29 |
H. Ali-Huokuna, J. Rautanen, J. Åstrand, H. Hämäläinen |
2010 |
|
Samma gren s. ovan |
39.30 |
S. Tuikka, N. Tran, J. Ruostekivi, V. Hongisto |
2005 |
|
4 x 400 m, |
3.01,12 |
S. Lönnqvist, A. Salin, O. Karttunen, M. Kukkoaho |
1972 |