arkivverket består av Riksarkivet, som lyder under undervisningsministeriet, och landsarkiven, som är distriktsförvaltningsmyndigheter under Riksarkivet. Landsarkiv finns i Tavastehus (gr. 1927), Uleåborg (gr. 1932), Åbo (gr. 1932), S:t Michel (gr. 1934 i Viborg, sedan 1953 i S:t Michel), Vasa (gr. 1936), Jyväskylä (gr. 1967) och Joensuu (gr. 1974). Under a. sorterar även heraldiska nämnden (heraldik).
Enligt arkivlagen av 1994 har a. till uppgift att säkerställa att handlingar som hör till det nationella kulturarvet bevaras och är tillgängliga, att främja forskning samt styra, utveckla och undersöka arkivfunktionen. Lagen gäller statliga och kommunala myndigheter, statens och kommunernas affärsverk, ortodoxa kyrkosamfundet samt övriga samfund och privata institutioner då de utför ett offentligt uppdrag. A:s verksamhet styrs och övervakas av en direktion som tillsätts av statsrådet för tre år i sänder. Till direktionen hör a:s generaldirektör, som är chef för Riksarkivet och har titeln riksarkivarie, samt fem andra medlemmar. Riksarkivet leder a:s verksamhet, förvaltning och utveckling, styr arkivfunktionen hos statens centralförvaltning och hos andra sådana i arkivlagen nämnda arkivbildare som har hela landet som verksamhetsområde. Det verkar vidare som centralarkiv för hela landet och som forsknings- och utvecklingscentral inom sitt område. Landsarkiven utövar självständig beslutanderätt i vissa ärenden som ankommer på dem, styr arkivfunktionen hos arkivbildare inom sina distrikt och är regionala centralarkiv samt forsknings- och utvecklingscentraler.
Arkivfunktionen i en kommun skall organiseras av kommunstyrelsen. Privata arkiv kan genom avtal som ingås med ägaren övertas för att förvaras och vårdas av Riksarkivet eller ett landsarkiv. 1999 bildades föreningen De privata centralarkiven (Yksityiset keskusarkistot, Hfrs), som bl.a. har till ändamål att upprätthålla förbindelserna mellan a. och de privata centralarkiven som åtnjuter statsunderstöd. Till de sistnämnda hör bl.a. de politiska partiernas arkiv (Arbetararkivet, Folkets arkiv, Svenska centralarkivet m.fl.), Brages pressarkiv och Centralarkivet för Finlands näringsliv. Se även bl.a. handskriftssamlingar, kyrkoarkiv.
Enligt arkivlagen av 1994 har a. till uppgift att säkerställa att handlingar som hör till det nationella kulturarvet bevaras och är tillgängliga, att främja forskning samt styra, utveckla och undersöka arkivfunktionen. Lagen gäller statliga och kommunala myndigheter, statens och kommunernas affärsverk, ortodoxa kyrkosamfundet samt övriga samfund och privata institutioner då de utför ett offentligt uppdrag. A:s verksamhet styrs och övervakas av en direktion som tillsätts av statsrådet för tre år i sänder. Till direktionen hör a:s generaldirektör, som är chef för Riksarkivet och har titeln riksarkivarie, samt fem andra medlemmar. Riksarkivet leder a:s verksamhet, förvaltning och utveckling, styr arkivfunktionen hos statens centralförvaltning och hos andra sådana i arkivlagen nämnda arkivbildare som har hela landet som verksamhetsområde. Det verkar vidare som centralarkiv för hela landet och som forsknings- och utvecklingscentral inom sitt område. Landsarkiven utövar självständig beslutanderätt i vissa ärenden som ankommer på dem, styr arkivfunktionen hos arkivbildare inom sina distrikt och är regionala centralarkiv samt forsknings- och utvecklingscentraler.
Arkivfunktionen i en kommun skall organiseras av kommunstyrelsen. Privata arkiv kan genom avtal som ingås med ägaren övertas för att förvaras och vårdas av Riksarkivet eller ett landsarkiv. 1999 bildades föreningen De privata centralarkiven (Yksityiset keskusarkistot, Hfrs), som bl.a. har till ändamål att upprätthålla förbindelserna mellan a. och de privata centralarkiven som åtnjuter statsunderstöd. Till de sistnämnda hör bl.a. de politiska partiernas arkiv (Arbetararkivet, Folkets arkiv, Svenska centralarkivet m.fl.), Brages pressarkiv och Centralarkivet för Finlands näringsliv. Se även bl.a. handskriftssamlingar, kyrkoarkiv.