Adlercreutz, Fredrik Thomas (född 25/8 1793 Borgå sn, död 9/11 1852 Stockholm), militär, överstelöjtnant (1819), son till Carl Johan Adlercreutz. Han växte upp på godsen Gammelbacka och Kiala samt skrevs 1806 in som kadett vid Karlbergs krigsskola, där han 1809 avlade officersexamen. A. ledsagade 1810 den svenske tronföljaren (Karl XIV Johan) till Stockholm och vann dennes förtroende. Under de följande åren tjänstgjorde han som kunglig kurir och budbärare samt 1813-14 som kronprinsens personlige adjutant vid den allierade nordarméns stab. A. utmärkte sig bl.a. i slaget vid Breitenfeld 17/10 1813, där hans far förde befälet. Han deltog även i det norska fälttåget 1814.
Efter garnisonstjänst i Stockholm begav sig A. till Sydamerika, där han 1820 trädde i republiken Colombias tjänst och knöt vänskapsband med Simón Bolivar. Han gjorde en viktig insats vid intagningen av Cartagena 1821 och ingick följande år äktenskap med en spansk officersdotter. A. utnämndes 1828 av Bolivar till provinsguvernör, men efter dennes död 1830 blev han utvisad och kunde återvända till Sydamerika först nio år senare, nu som svensk generalkonsul i Venezuela. Från denna tjänst erhöll A. avsked 1852.
Efter garnisonstjänst i Stockholm begav sig A. till Sydamerika, där han 1820 trädde i republiken Colombias tjänst och knöt vänskapsband med Simón Bolivar. Han gjorde en viktig insats vid intagningen av Cartagena 1821 och ingick följande år äktenskap med en spansk officersdotter. A. utnämndes 1828 av Bolivar till provinsguvernör, men efter dennes död 1830 blev han utvisad och kunde återvända till Sydamerika först nio år senare, nu som svensk generalkonsul i Venezuela. Från denna tjänst erhöll A. avsked 1852.