kansler

kansler, allmänt taget hög tjänsteman men i Finland speciellt högsta styresmannen för universitet. Universiteten i det svenska riket hade k. alltsedan sin tillkomst på 1600-t., så även akademin i Åbo, som grundats 1640. Dess förste kansler (Per Brahe) utnämndes 1646. Konungen utsåg ämbetets innehavare bland riksråden på förslag av konsistoriet. Kkanslern hade bl.a. att se till att universitetet inte led intrång i sina privilegier och att dess fördel främjades. Kanslern övervakade också professorernas verksamhet och kunde i detta syfte ordna förhör m.m.

Efter Finlands anslutning till Ryssland innehades kanslersbefattningen 1816-94 av storfursten-tronföljaren. Den kontinentala och engelska traditionen påbjöd att någon i den kungliga familjen tjänstgjorde som kansler. Efter 1894 saknade ämbetet ordinarie innehavare. Till vicekanslerer med främsta uppgift att övervaka ordningen vid universitetet utsåg kejsaren militärer eller senatsmedlemmar.

Kansler vid Helsingfors universitet utnämns num. av republikens president för fem år i sänder. Ett valkollegium inom universitetet utser tre kandidater genom proportionella val. Kanslern vid Helsingfors universitet är berättigad att vara närvarande i statsrådet då ärenden rörande universiteten föredras för presidenten. Kanslern vid Åbo Akademi valdes ursprungligen av akademistiftelsens delegation. Efter förstatligandet av akademin i början av 1980-t. utses kanslern (num. för tre år i sänder) av republikens president. Kansler finns också vid Tammerfors universitet, Åbo universitet och Helsingfors handelshögskola. Universitetslagen av 1997 upptar kanslersämbetena vid Helsingfors universitet och Åbo Akademi, om övriga kanslerämbeten stadgas i förordning.
 
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
universitet, tjänstemän (offentligt anställda), kanslerer
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 19.01.2011
Uppdaterat 14.06.2023