Wrede, R. A.

Wrede, Rabbe Axel (R.A.) (f. 16/7 1861 Anjala, d. där 16/2 1938), jurist och politiker, jur.utr.dr 1884. Wrede var 1885-98 professor i civillagfarenhet och romersk rätt och 1898-1909 i civilprocessrätt vid Helsingfors universitet. Han intog en framskjuten plats i Finlands politiska liv under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet. I sin ungdom tog han intryck av liberalismens läror. Men hans samhällsställning och hemmiljö gjorde honom även starkt traditionsbunden. Den känsla av ansvar för det bestående som han fått i arv från äldre släktled tilltalades av C.G. Estlanders uppfattning om betydelsen av den svenska bildningsformen för bevarandet av kultur- och rättstraditionerna från den svenska tiden, och denna uppfattning blev även hans. Han stöttes tillbaka av den sida i finskhetsrörelsen som riktade sig mot den bestående samhällsstrukturen.

Sin politiska verksamhet började Wrede vid lantdagen 1877-78. Han hörde till dem som häftigast motsatte sig att allmän värnplikt skulle införas i Finland, då landet inte självt kunde bestämma över sin utrikespolitik. Sin största politiska insats gjorde Wrede i kampen mot förryskningssträvandena. Han blev en av förgrundsgestalterna i det s.k. passiva motståndet. Den pseudonym, "Rätt Alltid Varar" under vilken Wrede stundom framträdde, blev ett bevingat ord bland motståndsmännen. Fastän Wrede inte haft någon del i förberedelserna för mordet på Bobrikov, blev han likväl förvisad till Reval i samband med de åtgärder som ryssarna skred till efter attentatet. Redan följande år kunde Wrede dock återvända för att delta i arbetet vid den då sammankallade lantdagen. Samhället kände nu behov av att visa honom sin uppskattning för hans stora insats i kampen för landets rätt. Efter storstrejken 1905 utsågs Wrede till vice ordförande i senatens justitiedepartement. Den åter frambrytande ryska reaktionen tvingade honom dock efter några år (1909) att lämna denna post.

Under genombrottstiden efter ryska revolutionen 1917 kom Wrede att kraftigt medverka vid tillkomsten av det förslag till konstitution som då utarbetades under K.J. Ståhlbergs ledning och som slutligen lades till grund för regeringsformen av 1919. Wrede var vid denna tid redan en äldre man, och han drog sig under självständighetstiden alltmer tillbaka från offentliga värv; 1918-30 tjänstgjorde han dock som kansler för Åbo Akademi. Särskilt på svenskt håll lyssnade man dock fortfarande till hans stämma. Han blev sina ideal från ungdomstiden trogen, och under Lappotidens oroliga år trädde han åter en gång upp till rättens försvar.

Wrede åtnjöt högt anseende som rättslärd och skrev en rad grundläggande juridiska arbeten, bl.a. Finlands gällande civilprocessrätt (3 bd, 1904-29) och Grunddragen av Finlands rätts- och samhällsordning (2 bd, 1920-21). (O.Hj. Granfelt, Friherre R.A.Wrede, 1951; B. Federley, R.A.Wrede, 1958; Finländska gestalter I, 1961) (Berndt Federley)

WredeRA

Wrede, R.A. Medverkade aktivt till att utforma 1919 års regeringsform men intog 1917 en reserverad hållning i självständighetsfrågan. Foto: Museiverket, Atelier Apollo.

Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
politiker, jurister, professorer
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 08.03.2012 av Johan Lindberg
Uppdaterat 05.02.2017 av Import