Vilppula (gammalt sv. namn Filpula), tidigare kommun i n. Birkaland 8 km s.v. om Mänttä. Då kommunen sammanslogs med Mänttä var dess areal 470 km2 och invånarantal 5 308 (2008).
Vilppula är en backig och av sjöar splittrad bygd; den genomdras av Keurustråten, som rinner till Näsijärvi. Den forna kommunens centralort är Vilppula stationssamhälle (3 000 inv. 2000); inom bebyggelsen där märks träkyrkan (G. Schreck, 1890-1900) och kommunalhuset (K. Kuronen, 1968). Längre norrut utmed banan Tammerfors-Haapamäki ligger Kolho samhälle (964 inv. 2007), från vilket en bibana (9 km) utgår till Mänttä.
Skogsindustrin i Vilppula har anor från sent 1800-tal; den största aktören idag är Metsäliittokoncernen (bl.a. sågverk, gr. 1980). Bland övriga industrier märks laminattillverkaren Formica iki Oy:s fabrik (etabl. i V. 1952).
Vilppula hörde ursprungligen under Ruovesi; bildade egen församling 1904 samt självständig kommun 1912. Denna har erhållit arealtillskott från Kuorevesi (1954) och Pohjanlahti, som 1973 delades mellan Vilppula och Virdois. Vid ingången av 2009 sammanslogs Vilppula med Mänttä stad, varvid den nya staden Mänttä-Vilppula bildades.
Under kriget 1918 hörde Vilppula till de viktigaste frontavsnitten. Fronten gick i februari och mars vid Vilppula station: efter heta strider, som varade i sex veckor (minnesmärke rest 1938, A. Tynys), tvang den vita offensiven i mitten av mars de röda att dra sig söderut. Striderna vållade stora skador på bebyggelsen, bl.a. vid Vilppula station. (Vanhan Ruoveden historia, 3 bd, 1959-88; K. Pollari, Vilppulan kirja: kotiseututietoutta lapsille ja varttuneille, 1996)
Vilppula är en backig och av sjöar splittrad bygd; den genomdras av Keurustråten, som rinner till Näsijärvi. Den forna kommunens centralort är Vilppula stationssamhälle (3 000 inv. 2000); inom bebyggelsen där märks träkyrkan (G. Schreck, 1890-1900) och kommunalhuset (K. Kuronen, 1968). Längre norrut utmed banan Tammerfors-Haapamäki ligger Kolho samhälle (964 inv. 2007), från vilket en bibana (9 km) utgår till Mänttä.
Skogsindustrin i Vilppula har anor från sent 1800-tal; den största aktören idag är Metsäliittokoncernen (bl.a. sågverk, gr. 1980). Bland övriga industrier märks laminattillverkaren Formica iki Oy:s fabrik (etabl. i V. 1952).
Vilppula hörde ursprungligen under Ruovesi; bildade egen församling 1904 samt självständig kommun 1912. Denna har erhållit arealtillskott från Kuorevesi (1954) och Pohjanlahti, som 1973 delades mellan Vilppula och Virdois. Vid ingången av 2009 sammanslogs Vilppula med Mänttä stad, varvid den nya staden Mänttä-Vilppula bildades.
Under kriget 1918 hörde Vilppula till de viktigaste frontavsnitten. Fronten gick i februari och mars vid Vilppula station: efter heta strider, som varade i sex veckor (minnesmärke rest 1938, A. Tynys), tvang den vita offensiven i mitten av mars de röda att dra sig söderut. Striderna vållade stora skador på bebyggelsen, bl.a. vid Vilppula station. (Vanhan Ruoveden historia, 3 bd, 1959-88; K. Pollari, Vilppulan kirja: kotiseututietoutta lapsille ja varttuneille, 1996)
Vilppula. Socknens n. del hörde från 1776 till det nyinrättade Vasa län, medan s. delen kvarstod i Tavastehus och Nylands län. Den överfördes 1904 i sin helhet till Tavastehus län. Karta: Arttu Paarlahti.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.