Valkeakoski, stad i Birkaland ungefär halvvägs mellan Tammerfors och Tavastehus, Västra och Inre Finlands region. Areal 272 km2, invånare 21 022 (2011).
Det centrala Valkeakoski utbreder sig kring strömmen mellan sjöarna Mallas- och Vanajavesi. Valkeakoski har ett centrum med höghus, bebyggt kring huvudtrafikstråket Lempääläntie-Valtakatu-Sääksmäentie. Vidsträckta grönområden finns bl.a. kring Apianlahtiviken vid inloppet till strömmen. Längre nedåt denna invid bron (invigd 1940), ligger stadshuset (R-V. Luukkonen, 1957) och kraftverket som blev färdigt 1952. Inom bebyggelsen märks f.ö. busstationen (A. Hotti/J. Ylihannu, 1966), brandstationen (A. Hotti, 1964), sjukhuset (R. Ypyä, 1967-70)och kyrkan (V. Larkas, 1969). I det forna Sääksmäki (inkorporerades med Valkeakoski 1973) märks gråstenskyrkan, uppförd på 1480-talet, (brann 1929, iståndsatt 1933), bron över Vanajavesis smalaste ställe (205 m, invigd 1963) och Rapola fornborg och gård. På Voipaala (Johannisberg) herrgård, som upplevde en storhetstid under bröderna Odert och Sebastian Gripenberg på 1800-talet, invigdes 1977 ett konstgalleri. Bland övriga sevärdheter märks skulptören Emil Wikströms ateljé Visavuori, som uppfördes 1902-03 enligt hans egna ritningar och inrättades till museum 1967 samt Myllysaari museum (verksamheten påbörjades 1981) som är inrymt i gamla fabriksbyggnader i centrum av staden och i dag består av två museer, V. stadsmuseum och det nationella fotbollsmuseet.
Näringslivet i staden domineras av skogsbolagen UPM-Kymmene Oyj (450 anst. 2010) och Metso paper Valkeakoski Oy (415 anst. 2007), livsmedelsföretaget Saarioinen Oy, 480 anst. 2007), Bemis Valkeakoski Oy (gr. 2002, 359 anst. 2005), som ingår i en amerikansk koncern och tillverkar bl.a. plastförpackningar, syntetfibertillverkaren Säteri Oy (gr. 1941, 280 anst. 2007) och den norskägda kartongfabriken Peterson packaging Oy (gr. 1998, 190 anst. 2007). Valkeakoski är även en betydande skolstad samt känd för sin livaktiga idrottsverksamhet; bl.a. hemstad för ett av landets framgångsrikaste fotbollslag, Valkeakosken Haka. Valkeakoski har järnvägsförbindelse sedan 1938. I staden utkommer dagstidningen Valkeakosken Sanomat.
Sääksmäki, en av Tavastlands äldsta socknar, nämns 1335. I n. invid Valkeakoski fors fanns redan under medeltiden en kvarnby, som utvecklades till en livaktig bruksort under senare hälften av 1800-talet, sedan kanaler byggts i forsens sydliga fåra och vid Apia ström uppe i forsnacken. För att förvalta fabrikerna, som grundades 1871, bildades bolaget Walkeakoski Ab. Valkeakoski var under kriget 1918 ett av de rödas viktigaste fästen. (Ett monument över dem som fallit för sin övertygelse restes 1945, E. Räsänen). Invånarantalet växte snabbt under det första årtiondet efter andra världskriget (1940 4 100, 1950 11 750 inv.). Valkeakoski utbröts 1923 från Sääksmäki till köping och blev stad 1963. (E. Jutikkala/R. Selin, Sääksmäen pitäjän historia, 2 bd, 1934-82; O. Vuorinen, Valkeakosken historia, 2 bd, 1972-95; R. Kivelä, Valkeakosken teollistuminen, 1991; G. Haggrén, Valkeakosken Rapola, 2001; A. Jussila, Sääksmäen kolme maisemaa Valkeakoskella, 2002)
Det centrala Valkeakoski utbreder sig kring strömmen mellan sjöarna Mallas- och Vanajavesi. Valkeakoski har ett centrum med höghus, bebyggt kring huvudtrafikstråket Lempääläntie-Valtakatu-Sääksmäentie. Vidsträckta grönområden finns bl.a. kring Apianlahtiviken vid inloppet till strömmen. Längre nedåt denna invid bron (invigd 1940), ligger stadshuset (R-V. Luukkonen, 1957) och kraftverket som blev färdigt 1952. Inom bebyggelsen märks f.ö. busstationen (A. Hotti/J. Ylihannu, 1966), brandstationen (A. Hotti, 1964), sjukhuset (R. Ypyä, 1967-70)och kyrkan (V. Larkas, 1969). I det forna Sääksmäki (inkorporerades med Valkeakoski 1973) märks gråstenskyrkan, uppförd på 1480-talet, (brann 1929, iståndsatt 1933), bron över Vanajavesis smalaste ställe (205 m, invigd 1963) och Rapola fornborg och gård. På Voipaala (Johannisberg) herrgård, som upplevde en storhetstid under bröderna Odert och Sebastian Gripenberg på 1800-talet, invigdes 1977 ett konstgalleri. Bland övriga sevärdheter märks skulptören Emil Wikströms ateljé Visavuori, som uppfördes 1902-03 enligt hans egna ritningar och inrättades till museum 1967 samt Myllysaari museum (verksamheten påbörjades 1981) som är inrymt i gamla fabriksbyggnader i centrum av staden och i dag består av två museer, V. stadsmuseum och det nationella fotbollsmuseet.
Näringslivet i staden domineras av skogsbolagen UPM-Kymmene Oyj (450 anst. 2010) och Metso paper Valkeakoski Oy (415 anst. 2007), livsmedelsföretaget Saarioinen Oy, 480 anst. 2007), Bemis Valkeakoski Oy (gr. 2002, 359 anst. 2005), som ingår i en amerikansk koncern och tillverkar bl.a. plastförpackningar, syntetfibertillverkaren Säteri Oy (gr. 1941, 280 anst. 2007) och den norskägda kartongfabriken Peterson packaging Oy (gr. 1998, 190 anst. 2007). Valkeakoski är även en betydande skolstad samt känd för sin livaktiga idrottsverksamhet; bl.a. hemstad för ett av landets framgångsrikaste fotbollslag, Valkeakosken Haka. Valkeakoski har järnvägsförbindelse sedan 1938. I staden utkommer dagstidningen Valkeakosken Sanomat.
Sääksmäki, en av Tavastlands äldsta socknar, nämns 1335. I n. invid Valkeakoski fors fanns redan under medeltiden en kvarnby, som utvecklades till en livaktig bruksort under senare hälften av 1800-talet, sedan kanaler byggts i forsens sydliga fåra och vid Apia ström uppe i forsnacken. För att förvalta fabrikerna, som grundades 1871, bildades bolaget Walkeakoski Ab. Valkeakoski var under kriget 1918 ett av de rödas viktigaste fästen. (Ett monument över dem som fallit för sin övertygelse restes 1945, E. Räsänen). Invånarantalet växte snabbt under det första årtiondet efter andra världskriget (1940 4 100, 1950 11 750 inv.). Valkeakoski utbröts 1923 från Sääksmäki till köping och blev stad 1963. (E. Jutikkala/R. Selin, Sääksmäen pitäjän historia, 2 bd, 1934-82; O. Vuorinen, Valkeakosken historia, 2 bd, 1972-95; R. Kivelä, Valkeakosken teollistuminen, 1991; G. Haggrén, Valkeakosken Rapola, 2001; A. Jussila, Sääksmäen kolme maisemaa Valkeakoskella, 2002)
Valkeakoski. På ateljémuseet Visavuori kan man även stifta bekantskap med arbeten av karikatyristen Kari Suomalainen. Denne var dotterson till skulptören Emil Wikström, skaparen av Visavuori. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.