Urho

Urho, isbrytare, levererad 1975 från Wärtsilä Helsingforsvarvet till Sjöfartsstyrelsen och senare övertagen av Rederiverket Finstaship. U. och systerfartyget Sisu, levererat 1976, representerade en ny typ, avsevärt större än de isbrytare som tidigare använts i Finland. Planeringen av en helt ny Östersjöisbrytare innebar intensivt samarbete med svenska sjöfartsverket och modellprov i Wärtsiläs nybyggda arktiska laboratorium. Deplacementet är 7 900 ton, längden 104,6 m och bredden 23,8 m. Det dieselelektriska maskineriet utvecklar 25 000 hästkrafter eller 16 200 kW, och U. är försedd med fyra propellrar, två i för och två i akter. Upp till 125 cm fastis har forcerats under stränga vintrar. U. bemannades vid leveransen av 44 man. Farten i öppet vatten är 18 knop, och skrovplåtarna i vattenlinjen är 32 mm tjocka.

U. som uppkallades efter och döptes av republikens dåvarande president Urho Kekkonen, byggdes samtidigt med tanke på representation och har använts för flera statsbesök. I maj 1985 var U. blickfånget vid den stora finländska sjöfartsutställningen Sea Finland i Greenwich, Storbritannien. U. förekommer på ett finländskt frimärke från 2005 och ett nordkoreanskt från 1988. (Y. Kaukiainen/P. Leino-Kaukiainen, Navigare necesse est, Merenkulkulaitos 1917-1992, 1992; S. Laurell, Jäänmurtajat ja talviliikenne, Navis Fennica, Suomen merenkulun historia, bd 3, 1994) (Thure Malmberg)