Ullberg, Uno Verner (f. 15/2 1879 Viborg, d. 12/1 1944 Hfrs), arkitekt. U. utexaminerades 1901 från Polytekniska institutet och företog samma år som Finska fornminnesföreningens stipendiat en resa till Östkarelen tillsammans med kollegorna Jalmari Kekkonen och Alarik Tavaststjerna. Trions rön publicerades långt senare i verket Kansanomaisia rakennustapoja ja koristemuotoja (1929), med illustrationer av U. Efter praktik vid arkitekturbyrån Nyström, Petrelius & Penttilä i Hfrs återvände han 1906 till hemstaden Viborg och inledde där samarbete med kollegan C.A. Gyldén, varefter han 1910-32 innehade egen praktik och 1932-36 verkade som stadsarkitekt i Viborg. Han var 1906-13 även lärare i teckning vid Viborgs konstvänners ritskola.
U. blev en dominerade gestalt i hemstaden och ritade där bl.a. Kauppapankkis och Karjalas affärshus (1929), Konstmuseet och Konstskolan (1930), diakonissanstaltens sjukhus (1931), Peter-Paulförsamlingens församlingshus och landsarkivet (1936) samt utförde dessutom ett flertal restaureringsarbeten, bl.a. på teaterhuset, stadshuset och Runda tornet. Hans omfattande praktik innefattade därtill industribyggnader, banker, skolor, sanatorier, villor och flervåningshus runt om i landet. U. deltog aktivt i det kommunala livet och var långvarig medlem av Viborgs stadsfullmäktige. Han utsågs 1936 till arkitekt vid Medicinalstyrelsen i Hfrs och arbetade där till 1941. Från denna tid härstammar Barnkliniken (tills. m. E. Linnasalmi, 1943-46) och sjuksköterskeinstitutet samt även Bensows affärshus (1940), samtliga i Hfrs. Hans arkitektur dröjde sig kvar vid 1920-talets klassicism, samtidigt som han i allt högre grad började omfatta funktionalismens grundprinciper. U:s gravsten på Sandudds begravningsplats i Hfrs är formgiven av Alvar Aalto. (Patrick Eriksson)
U. blev en dominerade gestalt i hemstaden och ritade där bl.a. Kauppapankkis och Karjalas affärshus (1929), Konstmuseet och Konstskolan (1930), diakonissanstaltens sjukhus (1931), Peter-Paulförsamlingens församlingshus och landsarkivet (1936) samt utförde dessutom ett flertal restaureringsarbeten, bl.a. på teaterhuset, stadshuset och Runda tornet. Hans omfattande praktik innefattade därtill industribyggnader, banker, skolor, sanatorier, villor och flervåningshus runt om i landet. U. deltog aktivt i det kommunala livet och var långvarig medlem av Viborgs stadsfullmäktige. Han utsågs 1936 till arkitekt vid Medicinalstyrelsen i Hfrs och arbetade där till 1941. Från denna tid härstammar Barnkliniken (tills. m. E. Linnasalmi, 1943-46) och sjuksköterskeinstitutet samt även Bensows affärshus (1940), samtliga i Hfrs. Hans arkitektur dröjde sig kvar vid 1920-talets klassicism, samtidigt som han i allt högre grad började omfatta funktionalismens grundprinciper. U:s gravsten på Sandudds begravningsplats i Hfrs är formgiven av Alvar Aalto. (Patrick Eriksson)