Tusby, fi. Tuusula, kommun i mell. Nyland ca 30 km n. om Hfrs, Södra Finlands region. Areal 220 km2, invånare 37 667 (2011).
Tusby utbreder sig kring Tusby träsk (areal 6 km2, längd 8 km, bredd 1,2 km) som omges av odlingar och bebyggelse (bl.a. Träskända stad). Sjön avflyter till Vanda å genom Tusby å, som rinner i en förkastningsdal. Välodlade, flacka lerslätter ger prägel åt landskapet i Tusby, men även åsar och moar förekommer och bl.a. v. om träsket höjer sig enstaka berg. Vid sjöns s. ända ligger kommunens centralort Hyrylä (sv. Skavaböle, 19 500 inv. 2005), där en (rysk) garnison anlades på 1850-t. Garnisonen härbärgerade slutligen Helsingfors luftvärnsregemente i ett halvt sekel, 1957-2007 (luftvärn). Största delen av området (150 ha) inköptes sistnämnda år av kommunen, som har för avsikt att använda det närmast för bostadsbyggande. I Tusby arbetade fram till 2004 landets sista större cigarrettillverkare, Amer-Tupakka (tobaksindustri). Inom bebyggelsen märks kommunhuset (A. Sipinen, 1980) och det i trä uppförda bostadsområdet Nummenharju (M. Kaira, 2000). Kommunen har två andra större tätorter, Jokela vid stambanan från Hfrs norrut (ca 5 800 inv. 2006), som har vuxit upp kring ett 1874 grundat tegelbruk, och Kellokoski (ca 4 300 inv. 2006), en bruksort med anor från slutet av 1700-talet. (Mariefors). I Jokela fanns tidigare även en tändsticksfabrik (tändsticksindustri). De största privata arbetsgivarna i Tusby är idag Lemminkäinen Oyj (etabl. 1918, 570 anst. 2006), Steris Finn Aqua (etabl. 1932, 200 anst. 2006), som sedan 1996 ingår i en amerikansk koncern och tillverkar bl.a. destillationsapparatur och Finnfrost Oy (gr. 1991, 150 anst. 2006), som har specialiserat sig på transport och logistik av djupfrysta varor. Bland övriga företag märks tidningsbolaget Suomen lehtiyhtymä Oy, som ger ut bl.a. den i Tusby utkommande dagstidningen Keski-Uusimaa och Aamuposti, som är lokaltidning för bl.a. Hyvinge och Riihimäki.
Av inrättningar kan nämnas kongresshotellet Gustavelund och Försvarsmaktens central för utveckling av utbildningen.
Den med villor tätt bebyggda ö. stranden av Tusby träsk var i början av 1900-talet hemvist för en talrik konstnärskoloni; av dess medlemmar har bl.a. Aleksis Kivi och Pekka Halonen fått sin sista viloplats på kyrkogården i Tusby. Bland museer märks Halosenniemi (Halonen, Pekka), Luftvärnsmuseet, det nationella lottamuseet (Lotta Svärd) och det gamla rusthållet Klaavola, som öppnades för allmänheten i Hyrylä 1983.
Tusby bildades 1643, som kapell under Sibbo, av områden som tidigare hört till Helsinge, Sibbo och Nurmijärvi och blev självständigt pastorat jämnt ett decennium senare; träkyrka, uppförd 1732-34 (E.A. Hannula). Från Tusby har utbrutits kommunerna Kervo (1924) och Träskända (1951), som sedermera blivit städer. På grund av närheten till huvudstaden har även Tusby numera en starkt urban prägel. Tegelbruket i Jokela, som arbetade fram till 1960, var i början av 1900-talet landets största; därtill fanns där en 1933 grundad tändsticksfabrik som likaså var landets ledande. Kommunen har en svenskspråkig minoritet bl.a. i byn Klemetskog (fi. Ruotsinkylä), men är sedan 1943 enspråkigt finsk. Den 7/9 2007 skedde en skolskjutning i Jokela skolcentrum, då den 1989 födde Pekka-Eric Auvinen sköt ihjäl nio personer, inklusive sig själv. (Suur-Tuusulan historia, 4 bd, 1975-98; V. Meri, Tuusulan rantatie, 1981, 5:e uppl. 1997; G. Weckström, Klemetskog - en jordbruksby i omvandling 1900-1988, 1988; S. Holma, Tuusulan rantatie Pekka Halosen aikaan, 1990; J. Salokannel, Tuusulanjärven taiteilijaelämää, 2005)
Tusby utbreder sig kring Tusby träsk (areal 6 km2, längd 8 km, bredd 1,2 km) som omges av odlingar och bebyggelse (bl.a. Träskända stad). Sjön avflyter till Vanda å genom Tusby å, som rinner i en förkastningsdal. Välodlade, flacka lerslätter ger prägel åt landskapet i Tusby, men även åsar och moar förekommer och bl.a. v. om träsket höjer sig enstaka berg. Vid sjöns s. ända ligger kommunens centralort Hyrylä (sv. Skavaböle, 19 500 inv. 2005), där en (rysk) garnison anlades på 1850-t. Garnisonen härbärgerade slutligen Helsingfors luftvärnsregemente i ett halvt sekel, 1957-2007 (luftvärn). Största delen av området (150 ha) inköptes sistnämnda år av kommunen, som har för avsikt att använda det närmast för bostadsbyggande. I Tusby arbetade fram till 2004 landets sista större cigarrettillverkare, Amer-Tupakka (tobaksindustri). Inom bebyggelsen märks kommunhuset (A. Sipinen, 1980) och det i trä uppförda bostadsområdet Nummenharju (M. Kaira, 2000). Kommunen har två andra större tätorter, Jokela vid stambanan från Hfrs norrut (ca 5 800 inv. 2006), som har vuxit upp kring ett 1874 grundat tegelbruk, och Kellokoski (ca 4 300 inv. 2006), en bruksort med anor från slutet av 1700-talet. (Mariefors). I Jokela fanns tidigare även en tändsticksfabrik (tändsticksindustri). De största privata arbetsgivarna i Tusby är idag Lemminkäinen Oyj (etabl. 1918, 570 anst. 2006), Steris Finn Aqua (etabl. 1932, 200 anst. 2006), som sedan 1996 ingår i en amerikansk koncern och tillverkar bl.a. destillationsapparatur och Finnfrost Oy (gr. 1991, 150 anst. 2006), som har specialiserat sig på transport och logistik av djupfrysta varor. Bland övriga företag märks tidningsbolaget Suomen lehtiyhtymä Oy, som ger ut bl.a. den i Tusby utkommande dagstidningen Keski-Uusimaa och Aamuposti, som är lokaltidning för bl.a. Hyvinge och Riihimäki.
Av inrättningar kan nämnas kongresshotellet Gustavelund och Försvarsmaktens central för utveckling av utbildningen.
Den med villor tätt bebyggda ö. stranden av Tusby träsk var i början av 1900-talet hemvist för en talrik konstnärskoloni; av dess medlemmar har bl.a. Aleksis Kivi och Pekka Halonen fått sin sista viloplats på kyrkogården i Tusby. Bland museer märks Halosenniemi (Halonen, Pekka), Luftvärnsmuseet, det nationella lottamuseet (Lotta Svärd) och det gamla rusthållet Klaavola, som öppnades för allmänheten i Hyrylä 1983.
Tusby bildades 1643, som kapell under Sibbo, av områden som tidigare hört till Helsinge, Sibbo och Nurmijärvi och blev självständigt pastorat jämnt ett decennium senare; träkyrka, uppförd 1732-34 (E.A. Hannula). Från Tusby har utbrutits kommunerna Kervo (1924) och Träskända (1951), som sedermera blivit städer. På grund av närheten till huvudstaden har även Tusby numera en starkt urban prägel. Tegelbruket i Jokela, som arbetade fram till 1960, var i början av 1900-talet landets största; därtill fanns där en 1933 grundad tändsticksfabrik som likaså var landets ledande. Kommunen har en svenskspråkig minoritet bl.a. i byn Klemetskog (fi. Ruotsinkylä), men är sedan 1943 enspråkigt finsk. Den 7/9 2007 skedde en skolskjutning i Jokela skolcentrum, då den 1989 födde Pekka-Eric Auvinen sköt ihjäl nio personer, inklusive sig själv. (Suur-Tuusulan historia, 4 bd, 1975-98; V. Meri, Tuusulan rantatie, 1981, 5:e uppl. 1997; G. Weckström, Klemetskog - en jordbruksby i omvandling 1900-1988, 1988; S. Holma, Tuusulan rantatie Pekka Halosen aikaan, 1990; J. Salokannel, Tuusulanjärven taiteilijaelämää, 2005)
Tusby. Konsten och konstnärerna intog orten vid sekelskiftet 1800-1900. Tusby strandväg förband litteraturen, bildkonsten och musiken med varandra. Juhani Aho, Venny Soldan-Brofeldt, Pekka Halonen, Eero Järnefelt, Jean Sibelius, J.H. Erkko, Aleksis Kivi, Eino Leino - tidens främsta konstnärer skapade historia i Tusby och lämnade ett väldigt arv till senare släktled. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.