Tuorla

Tuorla, egendom i Pikis vid Kustö sund, känd sedan medeltiden, då den ägdes av kyrkan; indrogs till kronan vid reformationen och innehades 1602-35 med allodialrätt av överste Linved Sabel, åtnjöt säterifrihet från 1638 och reducerades 1683. Bland ägare på 1600- o. 1700-t. märks vidare generalguvernör Gustav Horn (1647-50), riksrådet Seved Bååt (1651-69) samt köpmanssläkterna Arppe och Bremer (1693-1775) från Åbo. På 1800-t. gick T. i arv inom släkterna von Willebrand, Armfelt och von Haartman. Gården donerades 1944 av den dåvarande ägaren till Åbo universitet, som där inrättat ett astronomiskt observatorium (1952); detta är idag utrustat med landets största och ljusstarkaste teleskop. Huvudbyggnaden, uppförd i början av 1800-t. av timmer och tegel, härstammar delvis från 1600-t. (ombyggnad enligt ritningar av E. Bryggman 1929).

Flera lantbruksskolor har arbetat på T., den första 1885-1908. 1946 inledde ett tvåårigt lantbruksläroverk sin verksamhet på gården, och 1977 grundades en ettårig trädgårdsskola. På 1980-t. uppfördes nya skolbyggnader, internat och växhus. Lantbruks- och trädgårdsskolan (Tuorlan maatalous- ja puutarhaoppilaitos) sammanslogs 1993 med Paimion metsäoppilaitos och ingår idag i Varsinais-Suomen maaseutuoppilaitos. Totalarealen är 600 ha, varav 145 ha åker. Författarinnan Fredrika Bremer föddes 1801 på T. och bodde där till 1804. (G. Nikander/E. Jutikkala, Säterier och storgårdar i Finland II, 1939-42)
Tuorla

Tuorla. Observatoriet grundades av professor Yrjö Väisälä 1952. Observatoriebyggnaden inkluderar bl.a. en 71 m lång optisk tunnel. Idag ingår observatoriet i helheten VISPA (Väisälä institute for space physics and astronomy). Foto: Rami T. F. Rekola.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, herrgårdar
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 17.11.2010 av Johan Lindberg
Uppdaterat 17.11.2010 av Import