Stjernvall, Knut Adolf Ludvig (f. 8/9 1819 Mäntsälä, d. 17/4 1899 Hfrs), järnvägsbyggare, verkligt statsråd (1870), geheimeråd (1872), verkligt geheimeråd (1888). Stjernvall blev 1839 fänrik vid väg- och vattenkommunikationskåren i Ryssland och verkade 1856-63 som chef för väg- och vattenkommunikationerna i Finland. Han ledde byggandet av landets första järnväg, banan Hfrs-Tavastehus. Då denna krävt större kostnader än beräknat och detta väckt kritik, avgick Stjernvall, som 1862 avancerat till generalmajor. Redan 1867 blev han emellertid åter järnvägsbyggare, nu som överingenjör för banbygget Riihimäki-Petersburg. På grund av det rådande överutbudet på arbetskraft under nödåren blev det denna gång inte fråga om en överskridning av budgeten. Stjernvall utnämndes 1870 till adjoint hos föreståndaren för ryska järnvägsdepartementet, 1871 till chef för ryska järnvägsstyrelsen och blev slutligen generalinspektör för samtliga järnvägar i Ryssland samt upphöjdes i friherrligt stånd 1875. Han skadades svårt vid den s.k. Borkikatastrofen 1888 (det kejserliga tåget spårade ur vid byn Borki i Charkovska guvernementet, varvid 21 personer dödades, den kejserliga familjen undkom oskadd) och tog följande år avsked. Stjernvall stod högt i gunst hos såväl Alexander II som Alexander III.
Stjernvall, Knut. Ledde 1862 byggandet av järnvägen mellan Helsingfors och Tavastehus. Senare blev han generalinspektör för samtliga järnvägar i Ryssland. Bild: Museiverket.