Sibelius-Akademin

Sibelius-Akademin, musikuniversitet (landets enda) i Hfrs, med kyrkomusikavdelning även i Kuopio, fortbildningsenhet i Seinäjoki och kurscentrum i Järvenpää.

S. grundades 1882 som Helsingfors musikinstitut, en kvalitetsinriktad musikskola avsedd för alla intresserade, även musikamatörer. Efterhand har S. utvecklats till en läroanstalt enbart för blivande yrkesmusiker. Den förste direktorn var den banbrytande pedagogen Martin Wegelius som, då musikpedagogiska traditioner saknades i Finland, själv skrev läroböcker i musikteori och andra läromedel. Huvudämnen var först endast sång, piano, orgel, violin och violoncell. En operaklass grundades 1912. Under Erkki Melartins rektorstid 1911-36 skedde en betydande expansion. Filharmoniska sällskapets orkesterskola (Helsingfors stadsorkester) införlivades 1914, därigenom gavs undervisning även i samtliga orkesterinstrument, ett musiklärarseminarium grundades 1921. År 1924 antogs namnet Helsingfors konservatorium. En militärmusikavdelning tillkom 1926.

Det nuvarande namnet antogs 1939. 1951 tillkom en kyrkomusikavdelning (varvid kyrkomusikinstituten i Hfrs och Åbo upphörde; en filial till avdelningen grundades i Kuopio 1983). På 1960-t. blev S:s kursexamenssystem, uppskisserat redan i slutet av 1880-t. av F. Busoni, riktgivande för alla statsstödda musikläroanstalter i landet.

S. förstatligades 1980. Genom en examensreform på 1980-t. infördes en musikkandidatexamen (musikundervisning) med utbildningsprogram för kyrkomusik, musikfostran, orkester- och körledning, solistisk musik (sång, piano, orgel, orkesterinstrument), komposition och musikteori, jazzmusik och folkmusik. Ett utbildningsprogram för konstförvaltning tillkom 1995. Avvikande från landets övriga högskolor är, att undervisning ges även åt ungdomar i läropliktsåldern vid en särskild ungdomsavdelning. Rektorer efter Wegelius och Melartin har varit Ernst Linko, Taneli Kuusisto, Veikko Helasvuo, Ellen Urho, Tuomas Haapanen, Erkki Rautio, Lassi Rajamaa och Gustav Djupsjöbacka.

Fr.o.m. 2005 infördes vid S., liksom vid övriga finländska högskolor, en studiegång enligt en tvåstegsmodell med kandidatexamen och magisterexamen. Påbyggnadsexamina är licentiat- och doktorsexamina som innehåller såväl praktisktmusikaliska som vetenskapliga komponenter. S. hade 2009 1 353 studerande och antalet lärare var 227.

Akademins huvudbyggnad (E. Forsman) vid Norra Järnvägsgatan i Hfrs fullbordades 1931, och inrymmer landets första enkom för detta ändamål planerade konsertsal. Från 1983 arbetar S. även vid Tölögatan 26 i den byggnad som tidigare disponerades av Anstalten för yrkenas främjande; dessutom har S. undervisningslokaler i Sockenbacka och i Musikhuset, beläget nedanför Riksdagshuset, som invigdes 2011. I Kuopio verkar S. i det år 1985 uppförda musikhuset. (A. Karvonen, S. 75 vuotta, 1957; F. Dahlström, S. 1882-1982, 1982)


sibeliusakademin_norra_jarnvagsgatan.jpg

Sibelius-Akademins byggnad vid Norra Järnvägsgatan i Helsingfors. Foto: Rabbe Sandelin.
Aktörer
upphovsman: UVF-redaktion
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, musikläroinrättningar, universitet
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 20.03.2012 av Johan Lindberg
Uppdaterat 09.06.2017 av Import