Pyheensiltaskedet, den kamkeramiska kulturens yngsta skede i Finland, uppkallat efter Pyheensilta boplats i Virmo i Egentliga Finland, där grävningar utförts 1938-39, 1959-60 och 1978-79. Karakteristiskt för skedet är en dåligt bränd och sparsamt ornerad keramik av kamkeramisk karaktär, i vilken man också kan spåra inflytanden från såväl båtyxkulturen som den gropkeramiska kulturen.
Pyheensiltakeramiken saknar gropar. Beståndet av stenföremål är mångsidigt och rikligt och utgörs av småmejslar, revsänken, prydnadshängen och framförallt av långa smäckra pilspetsar av s.k. Pyheensiltatyp, samtliga i huvudsak tillverkade av skiffer. Antalet kända boplatser är inte stort och de som undersökts, bl.a. Lyytikänharju och Hiitteenharju i Harjavalta, har legat vid åmynningar. Fyndmaterialet och boplatsernas läge visar, att befolkningen under P. representerat en välutvecklad och tekniskt sett fulländad fångstkultur. Motsvarigheter till fynden från Pyheensilta finns i Estland och Lettland. (T. Edgren, Den förhistoriska tiden, Finlands historia 1, 1992) (Torsten Edgren)
Pyheensiltakeramiken saknar gropar. Beståndet av stenföremål är mångsidigt och rikligt och utgörs av småmejslar, revsänken, prydnadshängen och framförallt av långa smäckra pilspetsar av s.k. Pyheensiltatyp, samtliga i huvudsak tillverkade av skiffer. Antalet kända boplatser är inte stort och de som undersökts, bl.a. Lyytikänharju och Hiitteenharju i Harjavalta, har legat vid åmynningar. Fyndmaterialet och boplatsernas läge visar, att befolkningen under P. representerat en välutvecklad och tekniskt sett fulländad fångstkultur. Motsvarigheter till fynden från Pyheensilta finns i Estland och Lettland. (T. Edgren, Den förhistoriska tiden, Finlands historia 1, 1992) (Torsten Edgren)