Pälsi, Sakari Lemmitty (f. 9/7 1882 Loppis, d. 22/4 1965 Hfrs), arkeolog, etnolog, skriftställare. P. var fr.o.m. 1909 knuten till Nationalmuseet och slutade som föreståndare för den förhistoriska avdelningen 1938-46, men deltog inte aktivt i museets interna arbete. Han var främst stenåldersforskare och företog ett flertal tekniskt sett förträffliga utgrävningar, bl.a. av det berömda nätet från Korpilahti i S:t Andree på Karelska näset och blev fil.dr på en avhandling om stenåldersboplatser i Kaukola i Karelen 1915. Hans första arkeologiska artikel (1912) behandlade stenålderns fiskkrokar och visade hans intresse för stenålderns teknik, näringar och bosättningsmönster, frågor som han även tog upp i utmärkta populärt hållna böcker som Kulttuurikuvia kivikaudelta (1916) och Esihistorian tutkimuskentiltä (1939). P. var också en skicklig fotograf, som redan 1930 illustrerade en bok om en resa till Bosnien med färgbilder.
P. företog två längre forskningsfärder, till Mongoliet 1909-10 tillsammans med filologen J.G. Ramstedt, och nordöstra Sibirien 1917-1919. Under den senare, som utsträcktes till Japan och Kamtjatka och ända till Nomi i Nordamerika, studerade han lamuternas och korjakernas liv och filmade bl.a. scener ur tjukternas vardagsliv. Om resan, då han även samlade föremål för Nationalmuseet, berättar han i böckerna Pohjankävijän päiväkirja (1919) och Arktisia kuvia (1920). Senare reste han bl.a. till Kanada, Ungern och Balkan. P. var en flitig skriftställare och utmärkt stilist och hans folkskildringar, kåserier och pojkböcker är mycket uppskattade. Till hans senare verk hör två böcker om sådana för Finland karakteristiska företeelser som slidkniven och bastun (Puukko 1955, Sauna 1960). Erhöll professors titel 1962.(T.I. Itkonen, S.P. Kalevalaseuran vuosikirja 43, 1963; M. Huurre, Kivikauden Suomi: Sakari Pälsin, Aarne Äyräpään ja Ville Luhon muistolle, 1998) (Torsten Edgren)
P. företog två längre forskningsfärder, till Mongoliet 1909-10 tillsammans med filologen J.G. Ramstedt, och nordöstra Sibirien 1917-1919. Under den senare, som utsträcktes till Japan och Kamtjatka och ända till Nomi i Nordamerika, studerade han lamuternas och korjakernas liv och filmade bl.a. scener ur tjukternas vardagsliv. Om resan, då han även samlade föremål för Nationalmuseet, berättar han i böckerna Pohjankävijän päiväkirja (1919) och Arktisia kuvia (1920). Senare reste han bl.a. till Kanada, Ungern och Balkan. P. var en flitig skriftställare och utmärkt stilist och hans folkskildringar, kåserier och pojkböcker är mycket uppskattade. Till hans senare verk hör två böcker om sådana för Finland karakteristiska företeelser som slidkniven och bastun (Puukko 1955, Sauna 1960). Erhöll professors titel 1962.(T.I. Itkonen, S.P. Kalevalaseuran vuosikirja 43, 1963; M. Huurre, Kivikauden Suomi: Sakari Pälsin, Aarne Äyräpään ja Ville Luhon muistolle, 1998) (Torsten Edgren)