Öhquist, Johannes Wilhelm (f. 6/12 1861 Ingermanland, d. 15/10 1949 Baden, Tyskland), skriftställare, far till Harald Ö. Han avlade allmän rättsexamen 1887, var 1889-1910 arkivarie vid generalguvernörskansliet och undervisade 1895-1914 i tyska vid Helsingfors universitet. Ö. var från 1914 bosatt i Tyskland och finländsk pressattaché i Berlin 1918-27. Han bedrev under de s.k. ofärdsåren propaganda för Finland i Tyskland och Österrike samt var med om att organisera jägarrörelsen.
Ö. skrev bl.a. den första stora konsthistorien om finländsk konst, Suomen taiteen historia (1912), och talrika arbeten på tyska om Finland och finländska förhållanden, t.ex. Das Löwenbanner (1923, även på sv. o. fi.), en idealiserande bok om Hitlertyskland, Det tredje riket (1940), diktsamlingen Der Pilger (1908), en roman med motiv från Finland, Der kristallene Turm (1928), ett stort antal läroböcker i tyska för både finsk- och svenskspråkiga elever, m.m. Ö. bodde från 1927 på Hvitträsk i Kyrkslätt och flyttade i andra världskrigets inledningsskede till Tyskland. Han var en framstående schackspelare, känd särskilt som problemkomponist. Som stiftare av Helsingfors schackklubb har Ö. kallats "den organiserade finländska schackens fader". Erhöll professors titel 1925. Det fragmentariska memoarverket Pietarista kolmanteen valtakuntaan utgavs 2006, baserat på ett tyskspråkigt manuskript. - Hans bror, redaktör Alexander Ö. (1868-1955), sedan seklets början medlem av Hufvudstadsbladets redaktion, bl.a. som kåsörsignaturen Floridor, skrev några skådespel (bl.a. dramat Brottsjöar, 1907), romanerna Villande vägar (1940) och Ödets gyckelspel (1942) m.m.
Ö. skrev bl.a. den första stora konsthistorien om finländsk konst, Suomen taiteen historia (1912), och talrika arbeten på tyska om Finland och finländska förhållanden, t.ex. Das Löwenbanner (1923, även på sv. o. fi.), en idealiserande bok om Hitlertyskland, Det tredje riket (1940), diktsamlingen Der Pilger (1908), en roman med motiv från Finland, Der kristallene Turm (1928), ett stort antal läroböcker i tyska för både finsk- och svenskspråkiga elever, m.m. Ö. bodde från 1927 på Hvitträsk i Kyrkslätt och flyttade i andra världskrigets inledningsskede till Tyskland. Han var en framstående schackspelare, känd särskilt som problemkomponist. Som stiftare av Helsingfors schackklubb har Ö. kallats "den organiserade finländska schackens fader". Erhöll professors titel 1925. Det fragmentariska memoarverket Pietarista kolmanteen valtakuntaan utgavs 2006, baserat på ett tyskspråkigt manuskript. - Hans bror, redaktör Alexander Ö. (1868-1955), sedan seklets början medlem av Hufvudstadsbladets redaktion, bl.a. som kåsörsignaturen Floridor, skrev några skådespel (bl.a. dramat Brottsjöar, 1907), romanerna Villande vägar (1940) och Ödets gyckelspel (1942) m.m.