Nurmijärvi, kommun i Mellannyland, vars administrativa centrum ligger ca 35 km n.v. om Hfrs, Södra Finlands region. Areal 363 km2, invånare 40 349 (2011).
Nurmijärvi, som är uppkallat efter en sjö som tidigare fanns mitt i kommunen men som torrlades under förra delen av 1900-talet, utbreder sig s.o. om Lojoåsen och genomflyts av Vanda å. Där finns lerslätter, genombrutna av backar och åsar; i s. gränsar N. till Esbo. Utmed Lojoåsen löper Hangöbanan; vid denna ligger bl.a. industriorten Rajamäki (ca 6 400 inv. 2004). Övriga större samhällen är Nurmijärvi kyrkby (ca 7 200 inv.), kommunens administrativa centrum, och Klövskog (fi. Klaukkala, ca 15 000 inv.). Äldst av industrierna i kommunen är alkoholbolaget Altia Oyj:s fabriker i Rajamäki med anor från 1888, som fortfarande är en av de största arbetsgivarna i kommunen; inom det mångsidiga näringslivet märks f.ö. plast-, bioteknik- och byggindustri samt transporttjänster. Bland sevärdheter märks Aleksis Kivis födelsehem i Palojoki by, som inrättades till museum 1951. Nationalskaldens minne hedras på orten även med en minnesstod (A. Veuro, 1934) i kyrkbyn och genom Kivispelen vid Taborberget; de är årligen återkommande sedan 1953 och ett av landets främsta amatörteaterevenemang. Bland inrättningar märks Kiljavainstitutet (gr. 1950), FFC:s folkhögskola som även används för kongresser m.m.
Nurmijärvi blev kapell under Helsinge 1558 och bildade egen församling 1605. Sommaren 1822 härjade i Nurmijärvi ett gäng banditer, som begick stölder, inbrott och rån samt även ett antal brott mot liv. Myndigheterna sände in 600 soldater och 100 kosacker för att gripa de skyldiga, vilket även lyckades. Hangöbanans tillkomst på 1870-talet lade grunden till en industri i denna jordbrukssocken med flera stora gods; störst var Nääs eller Kytäjä. Nurmijärvi hade vid första världskrigets utbrott ca 12 500 inv. och omfattade då även det nuv. Hyvinge. Under senare delen av 1900-talet blev kommunen allt fastare knuten till Helsingforsregionen; idag är den landets till folkmängden största landskommun. Träkyrkan i kyrkbyn är uppförd 1793 (M. Åkerblom). Kyrkan i Rajamäki (E. Huttunen) är från 1938 och kyrkan i Klövskog från 2004; den ortodoxa kyrkan på sistnämnda ort invigdes 1995. (P. Tommila/I. Sormunen, Nurmijärven pitäjän historia, 3 bd, 1958-74; H. Ylikangas, Nurmijärven rosvot, 2003)
Nurmijärvi, som är uppkallat efter en sjö som tidigare fanns mitt i kommunen men som torrlades under förra delen av 1900-talet, utbreder sig s.o. om Lojoåsen och genomflyts av Vanda å. Där finns lerslätter, genombrutna av backar och åsar; i s. gränsar N. till Esbo. Utmed Lojoåsen löper Hangöbanan; vid denna ligger bl.a. industriorten Rajamäki (ca 6 400 inv. 2004). Övriga större samhällen är Nurmijärvi kyrkby (ca 7 200 inv.), kommunens administrativa centrum, och Klövskog (fi. Klaukkala, ca 15 000 inv.). Äldst av industrierna i kommunen är alkoholbolaget Altia Oyj:s fabriker i Rajamäki med anor från 1888, som fortfarande är en av de största arbetsgivarna i kommunen; inom det mångsidiga näringslivet märks f.ö. plast-, bioteknik- och byggindustri samt transporttjänster. Bland sevärdheter märks Aleksis Kivis födelsehem i Palojoki by, som inrättades till museum 1951. Nationalskaldens minne hedras på orten även med en minnesstod (A. Veuro, 1934) i kyrkbyn och genom Kivispelen vid Taborberget; de är årligen återkommande sedan 1953 och ett av landets främsta amatörteaterevenemang. Bland inrättningar märks Kiljavainstitutet (gr. 1950), FFC:s folkhögskola som även används för kongresser m.m.
Nurmijärvi blev kapell under Helsinge 1558 och bildade egen församling 1605. Sommaren 1822 härjade i Nurmijärvi ett gäng banditer, som begick stölder, inbrott och rån samt även ett antal brott mot liv. Myndigheterna sände in 600 soldater och 100 kosacker för att gripa de skyldiga, vilket även lyckades. Hangöbanans tillkomst på 1870-talet lade grunden till en industri i denna jordbrukssocken med flera stora gods; störst var Nääs eller Kytäjä. Nurmijärvi hade vid första världskrigets utbrott ca 12 500 inv. och omfattade då även det nuv. Hyvinge. Under senare delen av 1900-talet blev kommunen allt fastare knuten till Helsingforsregionen; idag är den landets till folkmängden största landskommun. Träkyrkan i kyrkbyn är uppförd 1793 (M. Åkerblom). Kyrkan i Rajamäki (E. Huttunen) är från 1938 och kyrkan i Klövskog från 2004; den ortodoxa kyrkan på sistnämnda ort invigdes 1995. (P. Tommila/I. Sormunen, Nurmijärven pitäjän historia, 3 bd, 1958-74; H. Ylikangas, Nurmijärven rosvot, 2003)
Nurmijärvi är en av de snabbast växande kommunerna i Helsingforsregionen. Den hade 1965 ca 18 000 invånare; fyrtio år senare närmar sig befolkningstalet 40 000. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.