Nivala, stad i Norra Österbotten 30 km s.o. om Ylivieska, Norra Finlands region. Areal 530 km2, invånare 11 051 (2011).
Nivala är en av Norra Österbottens tätast befolkade trakter. Det upptas huvudsakligen av ett parti av den bördiga Kalajoki älvdal. S. om centralorten (ca 5 100 inv. 2000) vidgar sig älven till en sjö (Pidisjärvi, vilket var det äldre namnet på hela Nivala), i vilken Malisjoki, en biälv till Kalajoki från höger, utfaller. Behovet av åkerjord i denna viktiga jordbruksbygd har tillfredsställts bl.a. genom uppodling av flera stora torvmossar. I Nivala finns betydande fyndigheter av nickel-kopparmalm, som bearbetats av statsbolaget Outokumpu; 1941-54 bröts malm vid Makola i s. Nivala, och 1970 inledde bolaget driften vid en 1962 upptäckt fyndighet i Hitura. Metall- och gruvindustrin sysselsatte 2004 ca 400 personer i Nivala; bland företag märks Nordic aluminium Oyj, Outokumpu mining Oy och två på orten grundade industrier, Mecanova Oy och Nordic Boilers Oy. I Nivala inrättades 1975 en industriby, där elektronikföretag år 2004 sysselsatte drygt 300 personer; dessutom finns bl.a. trä- och glasindustri. Av sevärdheter på orten kan nämnas Kyösti och Kalervo Kallios museum, invigt 1977, som presenterar presidentens och hans son skulptörens livsverk.
Nivala fick fast bosättning på 1500- o. 1600-talen., ingick urspr. i Kalajoki storsocken och blev kapell under Haapajärvi 1838 samt bildade egen församling 30 år senare, då det fick sitt nuvarande namn. Träkyrka, uppförd 1803 (S. Silvén). I socknen verkade på 1830-talet Nils Gustaf Malmberg, vars religiösa väckelsearbete fortsattes bl.a. av K.V. Niskanen. Nivala har även berörts av laestadianismen. Kyösti Kallio, sedermera republikens 4:e president, slog sig 1895 ned som jordbrukare på orten och deltog även i det kommunala livet. Sommaren 1932 inträffade bland småbrukarna i Nivala oroligheter, som förorsakats av den ekonomiska depressionen; de går i historien under namnet hästupproret. Orten blev stad 1992. (M. Huurre m.fl., Suur-Kalajoen historia, 2 bd, 1956-60; Nivalan kirja, red. T. Nygård, 1970)
Nivala är en av Norra Österbottens tätast befolkade trakter. Det upptas huvudsakligen av ett parti av den bördiga Kalajoki älvdal. S. om centralorten (ca 5 100 inv. 2000) vidgar sig älven till en sjö (Pidisjärvi, vilket var det äldre namnet på hela Nivala), i vilken Malisjoki, en biälv till Kalajoki från höger, utfaller. Behovet av åkerjord i denna viktiga jordbruksbygd har tillfredsställts bl.a. genom uppodling av flera stora torvmossar. I Nivala finns betydande fyndigheter av nickel-kopparmalm, som bearbetats av statsbolaget Outokumpu; 1941-54 bröts malm vid Makola i s. Nivala, och 1970 inledde bolaget driften vid en 1962 upptäckt fyndighet i Hitura. Metall- och gruvindustrin sysselsatte 2004 ca 400 personer i Nivala; bland företag märks Nordic aluminium Oyj, Outokumpu mining Oy och två på orten grundade industrier, Mecanova Oy och Nordic Boilers Oy. I Nivala inrättades 1975 en industriby, där elektronikföretag år 2004 sysselsatte drygt 300 personer; dessutom finns bl.a. trä- och glasindustri. Av sevärdheter på orten kan nämnas Kyösti och Kalervo Kallios museum, invigt 1977, som presenterar presidentens och hans son skulptörens livsverk.
Nivala fick fast bosättning på 1500- o. 1600-talen., ingick urspr. i Kalajoki storsocken och blev kapell under Haapajärvi 1838 samt bildade egen församling 30 år senare, då det fick sitt nuvarande namn. Träkyrka, uppförd 1803 (S. Silvén). I socknen verkade på 1830-talet Nils Gustaf Malmberg, vars religiösa väckelsearbete fortsattes bl.a. av K.V. Niskanen. Nivala har även berörts av laestadianismen. Kyösti Kallio, sedermera republikens 4:e president, slog sig 1895 ned som jordbrukare på orten och deltog även i det kommunala livet. Sommaren 1932 inträffade bland småbrukarna i Nivala oroligheter, som förorsakats av den ekonomiska depressionen; de går i historien under namnet hästupproret. Orten blev stad 1992. (M. Huurre m.fl., Suur-Kalajoen historia, 2 bd, 1956-60; Nivalan kirja, red. T. Nygård, 1970)
Nivala, sångens och körernas socken, samlar årligen landets bästa sångare och sånglärare till en kurs, ledd av operasångaren Esa Ruuttunen, som är uppvuxen på orten. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.