Munsalaradikalismen

Munsalaradikalismen, Munsalasocialismen, en ideell och politisk rörelse som uppträdde huvudsakligen i de västra delarna av den f.d. österbottniska kommunen Munsala. Den mångfasetterade M. innefattade såväl en perifer antiöverhetsrörelse och en politisk radikalism som arbete för fred, folkbildning och nykterhet. Rörelsen hade sina rötter i den radikala religiösa väckelse (pietismen, därefter baptismen) som gick fram över trakten på 1800-t., i en lokal bildningstradition grundad av Anders Svedberg som inrättade landskapets första svenska folkskola (Svedbergska skolan) i Munsala, samt i de socialistiska idéer som hemvändande emigranter strax efter sekelskiftet 1900 förde med sig till hembygden.

Munsalasocialisterna, av vilka många var starka ledarpersonligheter (Munsalaborna Jakob Näs och Otto Andersson satt i lantdagen respektive riksdagen), organiserade sig fram till 1941 som en socialdemokratisk lokalavdelning, men återfanns efter andra världskriget huvudsakligen i det folkdemokratiska lägret. Efter kriget sökte sig många munsalaradikaler åter till den religiösa väckelsen; det vill säga Jehovas vittnen.

Munsala fredsförening, som åren före vinterkriget var störst i landet, bidrog till att anslutningen till de s.k. skogsgardisterna blev stor i bygden under fortsättningskrigets sista år. Också 1918 hade Munsalabor flytt undan kriget till Sverige. Ett centrum för de många aktiviteter som sammanfattats inom begreppet M. var Andelslaget Folkets hus i byn Storsved. (D. Rundt, M.: en studie i politisk mobilisering och etablering, 1992) (Dennis Rundt)
 
Aktörer
upphovsman: Main.DataConverter
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
österbottningar, landsbygdspolitik, socialism, folkdemokrati
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 04.05.2009
Uppdaterat 21.06.2023