Meri, Veijo

Meri, Veijo Väinö Valvo (född 31/12 1928 Viborg, död 21/6 2015 Helsingfors), författare. Uppvuxen i en officersfamilj har Meri i sitt författarskap ständigt återkommit till kriget. Men det är fråga om en ytterst okonventionell krigsskildring, där hjältemod ersatts av en genomgripande känsla för tillvarons absurditet. Individerna blir lekbollar för slumpens spel. Internationella förebilder som Kafka, Ionesco, Hasek och Gogol nämns ofta i samband med M. Japansk litteratur, med dess djupa naturfilosofi, är en annan stark inspirationskälla. Men hans språk liknar ingen annans, korthugget och fullt av överraskningar. Genomgående drag i texterna är en sträv humor och stark fixering vid sexuella element.

I finsk litteratur framstår M. som en modernistisk pionjär, en ordkonstnär av ovanliga mått med given plats i världslitteraturen. Tidvis anknyter han till den nya franska romankonsten, där traditionell form ersätts av enstaka scener som byggs upp till en helhet. Det som sker avspeglas i personernas medvetande snarare än i den yttre verkligheten. I raden av romaner, de flesta översatta till svenska och många andra språk, märks Irralliset (1959, sv. övers. Rötter i vinden, 1960), Manillaköysi (1957, sv. övers. Manillarepet, 1962), Kersantin poika (1970, sv. övers. Sergeantens pojke, 1971) och Jääkiekkoilijan kesä (1980). Aleksis Stenvallin elämä (1973, sv. övers. Han som blev Aleksis Kivi, 1979) är en inlevelsefull porträttstudie i Kivis liv och författarskap. Stor uppmärksamhet väckte också biografin över marskalken av Finland Gustaf Mannerheim (1988, sv. övers. 1989), där avsikten var att "innanför fasaden på statyn finna den levande människan". Till höjdpunkterna i M:s omfångsrika författarskap, som även omfattar noveller och dramatik, hör dessutom essävolymerna Julma prinsessa ja kosijat (1986) och Sanojen synty (1982). I sin sena produktion har han koncentrerat sig på personligt utformade översikter av Finlands 1900-talshistoria, bl.a. i Pohjantähden alla (1999, sv. övers. Under polstjärnan, s.å.). Bland många utmärkelser för hans författarskap märks Nordiska rådets litteraturpris för Sergeantens pojke 1973. Han var konstnärsprofessor 1975-80 och utnämndes till akademiker 1998. M. blev fil.dr h.c. vid Uleåborgs universitet 1989 och ped.dr h.c. vid Helsingfors universitet 1990. (K. Haikara, Se oli se kultamaa, 1969; H. Sihvo/R. Turunen, V.M.; täynnä liikettä, 1998) (Gustaf Widén)
MeriVeijo

Meri, Veijo. Hörde med sin omfattande och mångsidiga produktion till den absoluta toppen i den finska litteraturen efter andra världskriget. Foto: Lehtikuva Oy, H. Saukkomaa.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
ägare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
Ämnesord
författare, personer (individer)
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 09.03.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 12.04.2016 av Import