Mannerheimlinjen

Mannerheimlinjen, huvudsakligen fältbefäst linje av ca 140 km:s längd på Karelska näset s.o. om den nuvarande östgränsen. Permanenta verk anlades på Näset 1920-24, 1931-33 och 1936-39; de kompletterades sommaren och hösten 1939 med fältbefästningar. Sistnämnda år fanns totalt 68 betonganläggningar, på Suvanto-Vuoksenfronten förstärkta med bunkers för sex 7,62 cm pjäser. Huvudförsvarslinjen under vinterkriget drogs i v. delvis framför dessa verk. Strider rasade där från den 6 december 1939 till den 15 februari 1940, då sovjettrupperna lyckades åstadkomma ett genombrott vid byn Summa på Lähdeavsnittet.

I Västeuropa, där man sympatiserade med Finland, hade man i allmänhet helt felaktiga uppfattningar om M:s beskaffenhet; den antogs vara av samma typ som Maginotlinjen. Det var även utländska journalister som döpte ställningen till M. Också sovjetiska medier och historieskrivning har starkt överdrivit linjens betydelse. (R. Arimo, Suomen linnoittamisen historia 1918 -44, 1981; J. Kronlund m.fl., Suomen puolustuslaitos 1918-1939, 1988)


MANNERH.jpg

Mannerheimlinjen var en gles fästningsgördel som inte hade mycket gemensamt med Maginotlinjen. Namnet uppges ha skapats av den unge officeren Jorma Gallen-Kallela, son till Mannerheims tidigare adjutant, den 1931 avlidne konstnären Akseli Gallen-Kallela. Det anammades sedan av den utländska journalistkåren. Karta Magdalena Lindberg.
Aktörer
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 19.01.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 19.01.2011 av Import