Liljequist, Bertel Karl (f. 1/7 1885 Vasa, d. 17/6 1954 Hfrs), arkitekt. Liljequist, som utexaminerades från Polytekniska institutet 1908, hörde till de få sekelskiftesarkitekter som förmådde växla flytande mellan olika stilarter. Han inledde sin karriär i sekelskiftets populära nationalromantiska stil tillsammans med Gustaf Strengell 1910-12. Åren 1912-14 hade han egen byrå i Tallinn, för att fortsätta som Armas Lindgrens kompanjon 1914-26. Under denna period skapade Liljequist flera förnämliga byggnadsverk, bl.a. huvudbyggnaden på Träskända gård (nuv. Aurorahemmet) i Esbo (tills. med A. Lindgren, på basis av I.G. Glasons skisser, 1921), E. Krogius villa på Granö i Hfrs och L. Krogius sommarvilla på Kälkö i Barösund (1923), samt stadshuset i Hangö (tills. m. A. Lindgren, 1926).
I hans följande projekt finner man en förskjutning mot nyklassicismen, som t.ex. i krematoriekapellet i Hfrs (1928), Bergmansgatan 13 (1930) och Pauluskyrkan (1931) i Hfrs samt Degerby kyrka i Ingå (1932). I början av 1930-talet övergick Liljequist till en allt klarare funktionalism och skapade några synnerligen högklassiga verk i denna då kontroversiella stil, bl.a. Helsingfors slakteri i Sörnäs (1933), industribyggnader för Kymmene Ab i Kuusankoski (1934), Strandstigen 2 i Hfrs (1934) och Unionsgatan 39 (1937) i Hfrs samt Hangö segelförenings förnämliga segelpaviljong i Hangö (1938). Ännu på 1950- talet visade Liljequist sin förmåga till förnyelse genom två stora byggnadsverk, nämligen tillbyggnaden till Hangö stadshus (1951) och Hangö vattentorn (tills. m. F. Nikander, 1953) (Patrick Eriksson)
I hans följande projekt finner man en förskjutning mot nyklassicismen, som t.ex. i krematoriekapellet i Hfrs (1928), Bergmansgatan 13 (1930) och Pauluskyrkan (1931) i Hfrs samt Degerby kyrka i Ingå (1932). I början av 1930-talet övergick Liljequist till en allt klarare funktionalism och skapade några synnerligen högklassiga verk i denna då kontroversiella stil, bl.a. Helsingfors slakteri i Sörnäs (1933), industribyggnader för Kymmene Ab i Kuusankoski (1934), Strandstigen 2 i Hfrs (1934) och Unionsgatan 39 (1937) i Hfrs samt Hangö segelförenings förnämliga segelpaviljong i Hangö (1938). Ännu på 1950- talet visade Liljequist sin förmåga till förnyelse genom två stora byggnadsverk, nämligen tillbyggnaden till Hangö stadshus (1951) och Hangö vattentorn (tills. m. F. Nikander, 1953) (Patrick Eriksson)