lantarbetare

lantarbetare. Lantarbetarbefolkningen bestod i äldre tider huvudsakligen av legohjon, vilkas anställningsvillkor från mitten av 1600-t. fram till 1922 reglerades genom särskilda legohjonsstadgar (tjänstefolk). Stadgandena om s.k. laga försvar, d.v.s. att alla var skyldiga att skaffa sig en anställning, avskaffades genom 1883 års förordning om lösdriveri.

Vid sidan av legohjonen spelade torpare och landbönder från 1700-t. framåt en viktig roll, när det gällde att tillfredsställa jordbrukets behov av arbetskraft. Denna befolkningskategori övergick till gruppen självständiga jordbrukare efter den s.k. torparfrigörelsen, som följde på kriget 1918 (torpväsen).

År 1910 fanns i Finland 65 862 tjänstehjon som hörde till husbondefolkets matlag. Antalet stattorpare och statare samt drängar med eget hushåll var samma år 14 345. Diversearbetande dagakarlar som erhöll ersättning enligt antalet utförda arbetsdagar fanns 1910 hela 212 612; av dem var en stor del s.k. backstugusittare eller inhysingar. På 1920- o. 30-t. kom statarna i och med att torpararbetskraften bortföll att spela en allt viktigare roll, i synnerhet för storjordbruken i v. och s. Finland.

Lantarbetarbefolkningen, som ännu under tiden mellan de båda världskrigen räknade en dryg halv miljon människor, minskade drastiskt under åren efter andra världskriget.
Lantarbetarbefolkningen (inom parentes med familjer)
1930 1940
Stattorpare, statare och drängar i egen kost 19 075 (60 741) 22 564 (55 308)
Tjänstefolk i husbondens kost på landsbygden 60 210 (68 291) 68 354 (77 689)
Jordlösa diversearbetare på landsbygden 234 445 (476 378) 108 006 (345 615)
Totalt 322 730 (605 410) 198 924 (478 621)


Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, torpare, tjänstefolk, backstugusittare, lantarbetare, legohjon, statare
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 30.09.2009
Uppdaterat 13.05.2016