krigsdomstolar, krigsrätter. Med krigsdomstolar avses domstolar som behandlar militära brott. Fram till 1983 fanns, även under fredstid, specialdomstolar för detta, som kallades krigsrätter. Överdomstol var en division av Helsingfors hovrätt och högsta instans utgjordes av Högsta domstolen förstärkt med två officerare. Under krigen 1939-45 dömde fältkrigsrätter i första instans. På vissa villkor kunde även ståndrätter inrättas för att snabbt rannsaka och döma brott.
I fredstid behandlas militära rättegångsärenden numera vid de allmänna domstolarna. Bestämmelserna om detta finns i den militära rättegångslagen av 1983. I en separat lag bestäms om vilka tingsrätter som behandlar militära mål. Hovrätterna är överdomstol och Högsta domstolen högsta instans. När militära rättegångsärenden behandlas ingår även militära ledamöter i domstolarnas sammansättning.
I krigstid kan på områden som förklarats i krigstillstånd inrättas krigsrätter för att i stället för de allmänna underrätterna behandla militära rättegångsärenden. Bestämmelser om tillsättande och indragning av krigsrätter utfärdas genom förordning. Förordningen skall tillställas riksdagen, som har rätt att upphäva den.
En krigsrätt består av en ordförande och två ledamöter. Ordföranden utses av Högsta domstolen. Ledamöterna förordnas av hovrätten på framställning av huvudstaben. Den ena ledamoten skall vara officer och den andra skall vara institutofficer, underofficer eller innehavare av en militär tjänst eller vara en krigsman som hör till manskapet. (Sten Palmgren)
I fredstid behandlas militära rättegångsärenden numera vid de allmänna domstolarna. Bestämmelserna om detta finns i den militära rättegångslagen av 1983. I en separat lag bestäms om vilka tingsrätter som behandlar militära mål. Hovrätterna är överdomstol och Högsta domstolen högsta instans. När militära rättegångsärenden behandlas ingår även militära ledamöter i domstolarnas sammansättning.
I krigstid kan på områden som förklarats i krigstillstånd inrättas krigsrätter för att i stället för de allmänna underrätterna behandla militära rättegångsärenden. Bestämmelser om tillsättande och indragning av krigsrätter utfärdas genom förordning. Förordningen skall tillställas riksdagen, som har rätt att upphäva den.
En krigsrätt består av en ordförande och två ledamöter. Ordföranden utses av Högsta domstolen. Ledamöterna förordnas av hovrätten på framställning av huvudstaben. Den ena ledamoten skall vara officer och den andra skall vara institutofficer, underofficer eller innehavare av en militär tjänst eller vara en krigsman som hör till manskapet. (Sten Palmgren)