Kittilä, kommun i v. Lappland 150 km n.v. om Rovaniemi, Lapplands region. Areal 8 107 km2, invånare 6 183 (2010).
Landskapsbilden i Kittilä domineras av mjukt rundade fjäll. Ett mäktigt fjällområde reser sig i Sirkka 15-20 km n. om kyrkbyn. Där finns fjället Levitunturi (532 m ö.h.) och i dess närhet det stora skidcentret Levi, som har byggts upp sedan 1974 och där numera många hundra personer arbetar. Tätare bebyggelse finns endast i Ounasjoki älvdal, som genomdrar kommunen från n. till s. Där ligger bl.a. Kittilä kyrkby (ca 2 300 inv. 2000), som sträcker sig 5-6 km utmed vägen Rovaniemi-Muonio. Kittilä internationella flygfält invid kyrkbyn togs i bruk för reguljärt flyg 1982; det är idag vintertid en av landets mest trafikerade flygplatser och används även som reservfält av Lapplands flygflottilj i Rovaniemi. År 2008 uppgick antalet flygpassagerare till 265 564.
Jordbruket kan på denna nordliga breddgrad inte ge befolkningen en tillräcklig utkomst, utan det måste kompletteras med annat, t.ex. turism och renskötsel. I kommunen har påträffats koppar (brytning 1974-93) och uran samt flera andra metaller, bl.a. guld. 1986 hittades i kommunens nordöstra del vid Suurkuusikko en guldfyndighet som konstaterades vara Europas största; den inmutades av svenska Riddarhyttan Resources AB, som i sin tur 2005 köptes upp av kanadensiska Agnico-Eagles Mines. Gruvan invigdes 2009 och sysselsätter idag (2011) 570 personer.
Trakten kring Jerisjärvi i n.v. Kittilä och Ounasjokidalen hade bosättning redan under kamkeramisk tid. Under bronsåldern invandrade samerna, som under medeltiden, då Kittilä blev en del av Kemi lappmark, kom under birkarlarnas välde. Från 1640-t. koloniserades Kittilä av finnar och samerna omvändes till kristendomen. Kittilä blev kapell under Sodankylä 1825 och självständig församling 1854. Under tyskarnas reträtt senhösten 1944 nedbrändes 2/3 av byggnaderna i kommunen, dock inte träkyrkan, som uppfördes 1829-31 enligt ritningar av C.L. Engel. (Y. Niemelä, Ounasjoen maa, 1989)
Landskapsbilden i Kittilä domineras av mjukt rundade fjäll. Ett mäktigt fjällområde reser sig i Sirkka 15-20 km n. om kyrkbyn. Där finns fjället Levitunturi (532 m ö.h.) och i dess närhet det stora skidcentret Levi, som har byggts upp sedan 1974 och där numera många hundra personer arbetar. Tätare bebyggelse finns endast i Ounasjoki älvdal, som genomdrar kommunen från n. till s. Där ligger bl.a. Kittilä kyrkby (ca 2 300 inv. 2000), som sträcker sig 5-6 km utmed vägen Rovaniemi-Muonio. Kittilä internationella flygfält invid kyrkbyn togs i bruk för reguljärt flyg 1982; det är idag vintertid en av landets mest trafikerade flygplatser och används även som reservfält av Lapplands flygflottilj i Rovaniemi. År 2008 uppgick antalet flygpassagerare till 265 564.
Jordbruket kan på denna nordliga breddgrad inte ge befolkningen en tillräcklig utkomst, utan det måste kompletteras med annat, t.ex. turism och renskötsel. I kommunen har påträffats koppar (brytning 1974-93) och uran samt flera andra metaller, bl.a. guld. 1986 hittades i kommunens nordöstra del vid Suurkuusikko en guldfyndighet som konstaterades vara Europas största; den inmutades av svenska Riddarhyttan Resources AB, som i sin tur 2005 köptes upp av kanadensiska Agnico-Eagles Mines. Gruvan invigdes 2009 och sysselsätter idag (2011) 570 personer.
Trakten kring Jerisjärvi i n.v. Kittilä och Ounasjokidalen hade bosättning redan under kamkeramisk tid. Under bronsåldern invandrade samerna, som under medeltiden, då Kittilä blev en del av Kemi lappmark, kom under birkarlarnas välde. Från 1640-t. koloniserades Kittilä av finnar och samerna omvändes till kristendomen. Kittilä blev kapell under Sodankylä 1825 och självständig församling 1854. Under tyskarnas reträtt senhösten 1944 nedbrändes 2/3 av byggnaderna i kommunen, dock inte träkyrkan, som uppfördes 1829-31 enligt ritningar av C.L. Engel. (Y. Niemelä, Ounasjoen maa, 1989)
Kittilä uppvisar en mångskiftande natur med skogar, älvar, fjäll, hjortronmossar och klara sjöar. Den viktigaste turistsäsongen infaller på vintern. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.