Kihlman, Alfred (f. 13/5 1825 Vasa, d. 19/7 1904 Hfrs), skol- och industriman. Kihlman prästvigdes 1846 och biträdde 1847-51 fadern, som var kyrkoherde i Kronoby. Han var därefter bl.a. lektor i tyska vid Vasa lyceum 1854-66 och utförde den viktigaste delen av sin pedagogiska gärning som lektor i religion vid Svenska normallyceum 1866-97 och som skolans rektor 1871-95. Han var en av den Beckska bibelteologiska riktningens främsta företrädare i Finland och inflytelserik medlem av prästeståndet 1872-92.
Kihlman verkade 1866-1903 som styrelseordförande i Tammerfors linne- & jernmanufaktur Ab (sederm. Tampella) och lotsade skickligt företaget genom många svårigheter. Han var även engagerad i Föreningsbanken och Kansallis-Osake-Pankki, där han 1893-1902 innehade posten som förvaltningsrådets ordförande. Kihlman var finsksinnad och hade en konservativ inställning i de flesta samhälleliga frågor. Erhöll professors titel 1897. Äldste sonen Oswald antog namnet Kairamo. (E. Aspelin-Haapkylä, A. K., 2 bd, 1915-18; Ur A. K:s brevväxling, 1937; B. Kihlman, A. K. och Högbergsgatan 19, 1975)
Kihlman verkade 1866-1903 som styrelseordförande i Tammerfors linne- & jernmanufaktur Ab (sederm. Tampella) och lotsade skickligt företaget genom många svårigheter. Han var även engagerad i Föreningsbanken och Kansallis-Osake-Pankki, där han 1893-1902 innehade posten som förvaltningsrådets ordförande. Kihlman var finsksinnad och hade en konservativ inställning i de flesta samhälleliga frågor. Erhöll professors titel 1897. Äldste sonen Oswald antog namnet Kairamo. (E. Aspelin-Haapkylä, A. K., 2 bd, 1915-18; Ur A. K:s brevväxling, 1937; B. Kihlman, A. K. och Högbergsgatan 19, 1975)