Karis

Karis, fi. Karjaa, tätort och f.d. stad i Västnyland, är sedan ingången av 2009 en del av staden Raseborg. Vid kommunsammanslagningen var Karis areal 197 km2, antalet invånare var 9 151 (2008).

Bosättning uppstod redan under sen stenålder på området kring Läppträsket, urspr. en havsvik, strax s. om dagens tätort. Detta var i äldsta tid ett centrum för hela Västnyland. Kolonin vid Läppträsket levde vidare genom bronsåldern och järnåldern - allt medan de förhistoriska kulturerna växlade - ända fram till vikingatiden, då den tunnades ut. När de svenska nybyggarna anlände under tidigt 1200-tal fanns emellertid fortfarande finsktalande lokalbefolkning på trakten.

K., en av de västnyländska modersocknarna, omtalas första gången 1326. Den sträckte sig över ett vidsträckt område, från Tvärminne i v. till Barösund och Lojo sjö i ö. Socknen skilde sig från de flesta andra socknar genom att där inte fanns någon kyrkby, gråstenskyrkan från ca 1480 stod mer eller mindre ensam uppe på sin kulle vid den av Svartån genomflutna Kyrksjön. Vattenleden från kusten upp till inlandet genombröt Lojoåsen vid den s.k. Grabbes kanal, som har tillskrivits 1500-talsstormannen Nils Grabbe (Grabbe, Nils) men som förmodligen är av äldre datum. Vid Landsbro, där den s.k. Kungsvägen korsar Svartån, utkämpades sommaren 1713 en strid under stora nordiska kriget. Den tyska Östersjödivisionen marscherade i början av april 1918 genom K. på sin väg från Hangö till Hfrs och tog den strategiskt viktiga järnvägsstationen i sin besittning. I slaget om K. 6/4 1918 stupade sex tyskar och ett okänt antal röda.

Tätare bebyggelse uppkom på 1600-t. kring Svartå bruk och kring sekelskiftet 1900 utmed åsen på den plats där Hangöbanan och Kustbanan korsar varandra. Den snabbt växande orten bildade 1910 s.k. samhälle med sammanträngd befolkning och avskildes 1930 från K. kommun till köping för att 1969 åter gå samman med den omgivande landskommunen. Stad blev K. 1977. Sedan Kustbanan elektrifierats fram till K. 1993 har orten haft en viss inflyttning närmast från huvudstadsregionen.

Dagens tätort K. domineras av villabebyggelse med undantag av affärskvarteren n. om järnvägen; dessa är förbundna med stationen genom en bro över bangården (95 m, invigd 1932). Moderna lamellhus har byggts bl.a. vid utfarterna mot ö. och v. Inom bebyggelsen märks ett stort antal byggnader utformade av den kände huvudstadsarkitekten Hilding Ekelund, bl.a. stadshuset (1945), stiftsgården Lärkkulla (1950), vattentornet (1951) begravningskapellet (1959) och Karis-Billnäs samlyceum (1942-43 o. 1957-58, inrymmer idag ett lågstadium) samt flera andra skolbyggnader på olika håll i samhället. Ekelund utformade även en stadsplan för detta 1941. Allaktivitetshuset Fokus (M. Langenskiöld/G. Räihä, 1973) inrymmer bl.a. busstationen, biblioteket och ett fotogalleri (Galleri Zebra) samt en utställninglokal, Galleri Fokus. I en f.d. tryckeribyggnad arbetar TryckeriTeatern, som är regionens enda teater av någorlunda permanent karaktär. Av offentliga skulpturer kan nämnas Gunnar Elfgrens fontänskulptur Eurydike (1953) vid entrén till stadshuset, som idag inrymmer Raseborgs stads kulturbyrå. Orten har prägel av skolstad; där arbetar bl.a. Västra Nylands folkhögskola och Lärkkulla kyrkliga folkakademi. I K. arrangerades på 1970- o. 80-t. en countrymusikfestival (Country Express), som efterträddes av stora musikevenemang av engångskaraktär med kända rikssvenska schlagerartister i Strandparken. (K. socken från forntiden till våra dagar, 6 bd, 1940 -94; K. fordom och nu, 1970; J. Gardberg, Karis-Billnäs samskola, 1964; K. 1918, 2001)