Jurmo

Jurmo. 1. Utskärsö i Korpo n.o. om Utö, nämnd 1270 som Jurima. J. är den största (längd ca 5 km) av de moränöar, som utgör Salpausselkäåsarnas utlöpare i Skärgårdshavet. Långa grusrevlar, välutbildade gamla strandlinjer, särpräglad vegetation. Ön är skoglös, så när som på ett obetydligt planterat tallbestånd och ett kärr med klibbal och björk. J. har sedan uråldriga tider haft ett bönehus; den nuvarande kyrkbyggnaden uppfördes 1846. På ön finns några märkliga fornlämningar, ett slags stensättningar kallade munkringar, som enligt en 1741 publicerad avhandling var kända av munkarna på Kökar redan på 1460-t. J. hörde ursprungligen till Åland (Kökar), men överfördes 1855 till Korpo. J. var den sista byn i hela landet där det genomfördes storskifte; det avslutades 1989.

2. Ö i Brändö, Åland, invid Skiftet v. om Gustavs. J., som i likhet med övriga öar i den s.v. skärgården avfolkades snabbt under senare hälften av 1900-t. (ca 50 inv. 2001 mot 250 1939), har sedan 1972 en fiskindustri som sysselsätter ett halvt dussin personer.