Helsingfors konsthall invigdes i mars 1928. Redan 1906 hade Filharmoniska sällskapet och Konstnärsgillet i Finland anhållit om att staten skulle bygga ett gemensamt konstpalats för dem båda. Tanken var att skapa en utställningshall för tillfälliga, varierande utställningar vid sidan av lokalerna i Ateneum som blivit alltför trånga. Konstmuseets utställningspolitik beskylldes även för konservatism. På Konstnärsgillets initiativ reserverades 1916 en tomt för Helsingfors konsthall vid Nervandersgatan. Ritningarna beställdes 1927 av arkitekterna Jarl Eklund, som 1917 vunnit en projekttävling, och Hilding Ekelund, av vilka den senare stod för fasadritningarna. Konsthallsbyggnaden är ett utsökt exempel på 1920-talets nyklassiska arkitektur i Finland, och sedan 1974 klassificeras den som ett nationellt arkitektur- och kulturhistoriskt skyddsobjekt. Bland de närmaste förebilderna till Helsingfors konsthall kan särskilt nämnas Liljevalchs Konsthall i Stockholm, som invigdes 1916, och övriga "Kunsthalle"-institutioner runtom i Europa.
Med sina stora och välplanerade lokaler kom Helsingfors konsthall under Bertel Hintzes ledning att bli helt dominerande som utställningsarrangör. Helsingfors konsthall hade stor betydelse inte endast för den samtida bildkonsten, utan även som epokgörande utställningslokal för konstindustri och arkitektur. Industrikonstförbundet Ornamo och Finlands arkitektförbund var delägare i Helsingfors konsthall. Konstnärsgillets i Finland utställningar Finska konstnärernas årsutställning, De ungas utställning och Helsingfors festspels Årets konstnär-utställning i slutet av 1900-talet har hört till konsthallens regelbundet återkommande och mycket uppmärksammade utställningar. Finska konstföreningen har i regel också arrangerat sina utställningar i konsthallen, där även dess sekretariat verkat. Utställningslokalen förvaltas i dag av Helsingfors konsthalls stiftelse, vars styrelse väljs av de ovannämnda konstnärsorganisationerna och deras underavdelningar, Helsingfors stad, Konstflitföreningen i Finland (Design Forum Finland), Finska konstföreningen, Finlands konstakademis stiftelse, Konstnärsgillet i Tammerfors och Åbo konstförening. konsthallens huvudfinansiärer, vid sidan av kulturfonder och sponsorer, är finska staten och Helsingfors stad. (Konsthallens Jubileumsutställning Önskemuseet, 1978) (Bengt von Bonsdorff)
Med sina stora och välplanerade lokaler kom Helsingfors konsthall under Bertel Hintzes ledning att bli helt dominerande som utställningsarrangör. Helsingfors konsthall hade stor betydelse inte endast för den samtida bildkonsten, utan även som epokgörande utställningslokal för konstindustri och arkitektur. Industrikonstförbundet Ornamo och Finlands arkitektförbund var delägare i Helsingfors konsthall. Konstnärsgillets i Finland utställningar Finska konstnärernas årsutställning, De ungas utställning och Helsingfors festspels Årets konstnär-utställning i slutet av 1900-talet har hört till konsthallens regelbundet återkommande och mycket uppmärksammade utställningar. Finska konstföreningen har i regel också arrangerat sina utställningar i konsthallen, där även dess sekretariat verkat. Utställningslokalen förvaltas i dag av Helsingfors konsthalls stiftelse, vars styrelse väljs av de ovannämnda konstnärsorganisationerna och deras underavdelningar, Helsingfors stad, Konstflitföreningen i Finland (Design Forum Finland), Finska konstföreningen, Finlands konstakademis stiftelse, Konstnärsgillet i Tammerfors och Åbo konstförening. konsthallens huvudfinansiärer, vid sidan av kulturfonder och sponsorer, är finska staten och Helsingfors stad. (Konsthallens Jubileumsutställning Önskemuseet, 1978) (Bengt von Bonsdorff)
Helsingfors konsthall är ett utmärkt exempel på 1920-talets nyklassicism. Byggnaden, som fortsättningsvis används för sitt ursprungliga ändamål, planerades av Jarl Eklund och Hilding Ekelund och blev färdig 1928. Foto: Helsingfors konsthall, J. Tiainen.