författarstipendier och -pris. Det första statliga litteraturpriset i Finland tillföll Alexis Kivi för skådespelet Nummisuutarit (Sockenskomakarna) 1865. Men statssystemet med stöd eller ekonomisk erkänsla till författare gavs kontinuitet långt senare. Från 1948 utdelades akademistipendier som till en början tillföll 18 författare över 40 år och lika många som inte hade fyllt 40 år. Stipendiesystemet har omarbetats i flera repriser, bl.a. inom ramen för Finlands Akademi. Till slut stannade man för regelrätta konstnärsstipendier som bygger på att mottagaren under stipendieperioden skall ha skrivandet som huvudsyssla.
För fördelningen svarar statens litteraturkommission. 2003 utdelades 7 femåriga, 9 treåriga och 19 ettåriga stipendier; de sistnämnda kan också fördelas som halvåriga stipendier. Både finsk- och svenskspråkiga författare uppmärksammas, dock utan språkkvotering. Stipendiesumman är 14 103 skattefritt per år (2003). Dessutom kan författare, i likhet med andra konstutövare, bli delaktiga av statliga projektstipendier, som fördelas av Centralkommissionen för konst. Kommissionen kan även ge särskilt förtjänta författare långtidsstipendier upp till tio år. En central del av statens stöd till författare är de så kallade bibliotekspengarna, en ersättning för att författarnas böcker finns tillgängliga på de allmänna biblioteken. En särskild nämnd, där författarorganisationerna är representerade, sköter fördelningen, som slås fast av undervisningsministeriet. Stipendiesumman var 2003 drygt 2,5 milj. .
Statspris i litteratur utdelas årligen och författare finns vanligen med bland dem som får undervisningsministeriets Finlandspris. De regionala konstkommissionerna fördelar konstnärsstipendier, som ofta tillfaller författare. Stor betydelse har även de privata fondernas och stiftelsernas stipendier, framför allt de arbetsstipendier (ekonomiskt på samma nivå som statsstipendier) som utdelas av Svenska kulturfonden och Suomen kulttuurirahasto. Stipendier till författare är även en central del av utdelningen inom Kulturfonden för Sverige och Finland. Finlands svenska författareförening har en betydande stipendieutdelning ur egna fonder. Längmanska kulturfonden i Sverige ger, efter utlåtande av Finlands svenska författareförening, stora stipendier till finlandssvenska författare. Finlandiapriset och Fakta Finlandia-priset utdelas årligen av Finlands bokstiftelse till en skönlitterär respektive facklitterär författare för ett verk som utgivits under det gångna året. Finlandia Junior-priset och Topeliuspriset går till framstående barnboksförfattare. Runebergspriset ges till en förtjänt mottagare, oberoende av litterär genre. Många privata institutioner utdelar särskilda litterära priser och stipendier. På finskt håll har förlagen WSOY och Otava stora stipendiefonder. För finlandssvenska författare är Svenska litteratursällskapets omfattande prisutdelning på Runebergsdagen den 5 februari en central tradition. Sällskapets främsta belöning, Tollanderska priset (20 000 2004), tilldelas växelvis en skönlitterär och en facklitterär författare. Svenska Akademien i Stockholm utdelar årligen ett pris för framstående insats inom finlandssvensk kultur, och en rad finländska författare - bl.a. Tove Jansson, Bo Carpelan, Lars Huldén och Tua Forsström - har belönats med andra pris av akademien. (N. Bengtsson, Kirjallisuuspalkinnot Suomessa, 2003) (Gustaf Widén)
För fördelningen svarar statens litteraturkommission. 2003 utdelades 7 femåriga, 9 treåriga och 19 ettåriga stipendier; de sistnämnda kan också fördelas som halvåriga stipendier. Både finsk- och svenskspråkiga författare uppmärksammas, dock utan språkkvotering. Stipendiesumman är 14 103 skattefritt per år (2003). Dessutom kan författare, i likhet med andra konstutövare, bli delaktiga av statliga projektstipendier, som fördelas av Centralkommissionen för konst. Kommissionen kan även ge särskilt förtjänta författare långtidsstipendier upp till tio år. En central del av statens stöd till författare är de så kallade bibliotekspengarna, en ersättning för att författarnas böcker finns tillgängliga på de allmänna biblioteken. En särskild nämnd, där författarorganisationerna är representerade, sköter fördelningen, som slås fast av undervisningsministeriet. Stipendiesumman var 2003 drygt 2,5 milj. .
Statspris i litteratur utdelas årligen och författare finns vanligen med bland dem som får undervisningsministeriets Finlandspris. De regionala konstkommissionerna fördelar konstnärsstipendier, som ofta tillfaller författare. Stor betydelse har även de privata fondernas och stiftelsernas stipendier, framför allt de arbetsstipendier (ekonomiskt på samma nivå som statsstipendier) som utdelas av Svenska kulturfonden och Suomen kulttuurirahasto. Stipendier till författare är även en central del av utdelningen inom Kulturfonden för Sverige och Finland. Finlands svenska författareförening har en betydande stipendieutdelning ur egna fonder. Längmanska kulturfonden i Sverige ger, efter utlåtande av Finlands svenska författareförening, stora stipendier till finlandssvenska författare. Finlandiapriset och Fakta Finlandia-priset utdelas årligen av Finlands bokstiftelse till en skönlitterär respektive facklitterär författare för ett verk som utgivits under det gångna året. Finlandia Junior-priset och Topeliuspriset går till framstående barnboksförfattare. Runebergspriset ges till en förtjänt mottagare, oberoende av litterär genre. Många privata institutioner utdelar särskilda litterära priser och stipendier. På finskt håll har förlagen WSOY och Otava stora stipendiefonder. För finlandssvenska författare är Svenska litteratursällskapets omfattande prisutdelning på Runebergsdagen den 5 februari en central tradition. Sällskapets främsta belöning, Tollanderska priset (20 000 2004), tilldelas växelvis en skönlitterär och en facklitterär författare. Svenska Akademien i Stockholm utdelar årligen ett pris för framstående insats inom finlandssvensk kultur, och en rad finländska författare - bl.a. Tove Jansson, Bo Carpelan, Lars Huldén och Tua Forsström - har belönats med andra pris av akademien. (N. Bengtsson, Kirjallisuuspalkinnot Suomessa, 2003) (Gustaf Widén)