Finska gardet, eg. Livgardets 3:e finska skarpskyttebataljon, värvad truppenhet under ryska tiden. Finska gardet härstammade från ett i Viborg stationerat jägarregemente, som tillsammans med två andra jägarregementen (dessa ombildades senare till infanteriregementen och upplöstes) uppsattes genom värvning 1812-13. Från detta regemente avdelades 1817 två kompanier för att bilda en undervisningsbataljon, som kallades Helsingfors bataljon, fastän den var stationerad i Tavastehus fram till 1824, då den flyttade in i den nyuppförda Gardeskasernen i huvudstaden. Namnet ändrades 1827 till Finska undervisningsskarpskyttebataljonen och två nya kompanier tillkom, vilket höjde manskapsnumerären från 300 till 500.
Som Livgardets finska skarpskyttebataljon (från 1829, då Finska gardet blev s.k. ungt garde) tågade Finska gardet 1831 till Polen, där det utmärkte sig bl.a. vid intagningen av Warszawa. Bataljonen deltog även i det ungerska fälttåget 1849 och i Krimkriget, men kom inte till strid. I rysk-turkiska kriget 1877-78 upplevde Finska gardet bl.a. det svåra tåget över Balkan och gjorde en insats i segern vid Gornij-Dubnjak 24/10 1877, varpå bataljonen upphöjdes till s.k. gammalt garde. Efter införandet av allmän värnplikt sammansattes även Finska gardet (från 1881) av värnpliktiga från hela landet. Finska gardet indrogs i augusti 1905. I det självständiga Finlands försvarsmakt förvaltades Finska gardets traditioner till en början av Finlands vita garde, i våra dagar av Gardesjägarregementet. (G.A. Gripenberg, Lifgardets 3:e Finska skarpskyttebataljon 1812-1905, 1905; P. Huhtala, Suomen valkoinen kaarti, 1935; T. Hiisivaara, "Tuhannenpa verran poikia läksi...": Suomen kaarti Balkanin sodassa 1877-1878, 1968; K. Kylävaara, Balkanin santaa, 1978; J. Kronlund m.fl., Suomen puolustuslaitos 1918-1939, 1988; J.E.O. Screen, Suomalaiset tarkk'ampujat: Suomen "vanha sotaväki" 1881-1901, 2000; T. Ekman, Finska gardet 1812-1905, 2006)
Som Livgardets finska skarpskyttebataljon (från 1829, då Finska gardet blev s.k. ungt garde) tågade Finska gardet 1831 till Polen, där det utmärkte sig bl.a. vid intagningen av Warszawa. Bataljonen deltog även i det ungerska fälttåget 1849 och i Krimkriget, men kom inte till strid. I rysk-turkiska kriget 1877-78 upplevde Finska gardet bl.a. det svåra tåget över Balkan och gjorde en insats i segern vid Gornij-Dubnjak 24/10 1877, varpå bataljonen upphöjdes till s.k. gammalt garde. Efter införandet av allmän värnplikt sammansattes även Finska gardet (från 1881) av värnpliktiga från hela landet. Finska gardet indrogs i augusti 1905. I det självständiga Finlands försvarsmakt förvaltades Finska gardets traditioner till en början av Finlands vita garde, i våra dagar av Gardesjägarregementet. (G.A. Gripenberg, Lifgardets 3:e Finska skarpskyttebataljon 1812-1905, 1905; P. Huhtala, Suomen valkoinen kaarti, 1935; T. Hiisivaara, "Tuhannenpa verran poikia läksi...": Suomen kaarti Balkanin sodassa 1877-1878, 1968; K. Kylävaara, Balkanin santaa, 1978; J. Kronlund m.fl., Suomen puolustuslaitos 1918-1939, 1988; J.E.O. Screen, Suomalaiset tarkk'ampujat: Suomen "vanha sotaväki" 1881-1901, 2000; T. Ekman, Finska gardet 1812-1905, 2006)
Finska gardet. Gardist i uniform omkring 1850. Målad gipsstatyett. Foto: Museiverket.
Finska gardet. Mannar tillhörande bataljonen i den bulgariska byn Kalfakeuy 1878. Foto: Åbo Akademis Bildsamlingar.