Enare

Enare, fi. Inari, samiska Anar, kommun i landskapet Lappland, s.o. om Utsjoki. Areal 15 052 km2, invånare 6 778 (2010).

Enare, som är landets vidsträcktaste kommun, upptar huvuddelen av Finlands "huvud", gränsar i v. till Norge, i ö. till Ryssland. Kommunen utbreder sig kring Enare träsk, en av landets största sjöar, som i s., s.v. och v. omges av en fjällkedja. Denna genombryts av Ivalojoki, Lemmenjoki och Vaskojoki; de två sistnämnda förenar sig till ett gemensamt utlopp vid Enare kyrkby. Från n. rinner Kaamasjoki till Enare träsk via Muddusjärvi. De högsta fjälltopparna reser sig vid Lemmenjoki (bl.a. Morgam-Viibus, 602 m ö.h.); vidare märks Muotkatunturit (bl.a. Koarvikodds, 590 m ö.h.), Hammastunturit (Hammasuro, 534 m ö.h.) och Raututunturit (Kaunispää). I s.o. når Enare fram till fjällformationen Saariselkä, som är ett av Lapplands förnämsta turistcentra. Kommunens centralort är Ivalo, ett viktigt handelscentrum för hela nordkalottområdet, beläget vid Ivalojokis utlopp i s. ändan av Enare träsk. Vid sjöns västligaste vik ligger Enare kyrkby (550 inv. 2000), som flyttades till sin nuvarande plats på 1880-talet (en äldre, 1752-60 uppf. kyrka finns vid Pielppajärvi en dryg halvmil mot n.o.). Turism och renskötsel hör till de viktigaste näringarna i kommunen, där det talas fyra språk: finska, enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska. Av sevärdheter kan nämnas museikomplexet Siida (J. Pallasmaa, 1998) i kyrkbyn med samemuseum (invigt 1962), som sedan 1999 har status av nationellt specialmuseum, och naturum för Fjällappland. Bland inrättningar märks Muddusniemi forskningsstation, gr. 1946, som underlyder Helsingfors universitet, och sameområdets utbildningscentral, gr. 1993, som ger utbildning i de färdigheter som krävs i regionen och därtill har till uppgift att värna och främja den samiska kulturen.

Enare hade ursprungligen en samisk befolkning, som fram till 1910-talet var talrikare än den sedan slutet av 1700-talet inflyttade finska befolkningen. Området, som ursprungligen ingick i Kemi socken, erhöll 1648 egen kyrka och präst (den förste var "lapparnas apostel" Esaias Fellman 1648-63), blev 1747 kapell under Utsjoki och bildade egen församling 1881. Vaskguldsförekomster har påträffats på flera håll i E. (guld), som upplevat veritabla guldrusher bl.a. på 1870-talet (vid Ivalojoki) och kort efter andra världskriget (vid Lemmenjoki). Kommunen erhöll vägförbindelse genom Ishavsvägen, som på 1920-talet byggdes från Sodankylä; den öppnades för trafik 1929. Under Lapplandskriget 1944 gick tyskarna i ställning vid kyrkbyn, som erövrades 13 november efter flera dagars strider. Efter vapenstilleståndet med Sovjetunionen 1944 uppläts en boplats vid Sevettijärvi i nordöstra Enare åt skoltsamer som förflyttats från det avträdda Petsamo (skolter). Ett område på ca 170 km² vid Pasvik älvs utflöde ur Enare träsk (Jäniskoskiområdet) kvittades 1947 mot tyska tillgodohavanden i Finland, vilka genom fredsfördraget hade övergått i Sovjetunionens ägo. (T. Itkonen, Inari, 1952, Inarin kirkkojen ja paimenten muisto, 1982; T. Lehtola, Kolmen kuninkaan maa: Inarin historia 1500-luvulta jälleenrakennusaikaan, 1998; Kirjoituksia Inarin historiasta, red. V-P. Lehtola, 1998; V.V. Viinanen, Inarin rajahistoria 1, 2002)


Inari_Enare.jpg

Enare. Landets vidsträcktaste kommun uppfyller största delen av landets "huvud". Karta: Geografiska institutionen vid Helsingfors universitet. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.

DSC03411.jpg

Samemuseet Siida i Enare är sedan 1999 nationellt specialmuseum. Foto: S. Backman.

INARI.jpg

Bildkälla: Finl. kommunförbund.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 07.09.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 07.09.2011 av Import