Brahestad

Brahestad, fi. Raahe, stad vid Bottenvikens kust i Norra Österbotten. Areal 267 km2, invånare 22 593 (2011).

Brahestad utbreder sig i jämn terräng på den nordösterbottniska kustslätten. De äldsta stadsdelarna är belägna vid en havsvik, som omges av en vacker skärgård. Stadsbilden får där fortfarande sin prägel av låg trähusbebyggelse, som fredades 1977. Mot denna bryter bl.a. rådhuset i empirestil, färdigbyggt 1860, och stadens kyrka (gråsten, J. Stenbäck, 1912) samt vattentornet (1958, inrymmer även bostadsetager). Modern höghusbebyggelse har uppstått ö. om den gamla rutstaden. Av offentliga skulpturer kan nämnas statyn över stadens grundläggare, Per Brahe (rest 1888, replik av W. Runebergs staty i Åbo), på det efter branden 1810 anlagda centrala torget (Pekkatori), och statyn över frihetshjälten August Myhrberg, som härstammade från Brahestad (E. Porila, 1931). Orten, som tidigare närmast var känd som en anspråkslös skolstad, genomgick under den senare delen av 1900-talet en snabb industrialiseringsprocess och fick en betydande metallindustri. Störst bland företagen inom denna är Rautaruukki Oy (Ruukki), som etablerades i staden i början av 1960-talet och vars järnverk med omkring 3 120 anställda (2008) är en av landets största arbetsplatser. En satsning på informationsteknik och elektronisk industri under sent 1900-tal bar frukt i form av ett halvt tusental arbetsplatser vid sekelskiftet.

Stadens hamn, som 2008 anlöptes av 778 fartyg, är sedan den inre hamnen uppgrundats belägen vid Lapaluoto ett stycke s.o. om centrum. Brahestad är sedan 1899 förenat med rikets järnvägsnät genom en bibana (28 km) från Österbottniska banan. Som skolstad har Brahestad blivit känt bl.a. genom borgar- och handelsskolan (Raahen porvari- ja kauppakoulu), som tillkom genom en donation av de förmögna köpmannabröderna Fellman och inrättades 1882 (Fellman, Johan). Denna undervisningsanstalt, numera en del av Uleåborgsnejdens yrkeshögskola, som även har annan verksamhet i staden, är inrymd i en 1890 uppförd byggnad (S. Gripenberg) och utbildar tradenomer. Ett folkskollärarseminarium grundades 1896, men indrogs i likhet med landets övriga seminarier 1971. Bland sevärdheter märks museet (landets äldsta utanför universitetsvärlden, gr. 1862), som närmast belyser Brahestads förflutna som sjöfarts- och skeppsbyggarstad. Museets främsta attraktion är världens äldsta bevarade dykardräkt, en kreation i läder från 1700-talet. Till museet hör även Soveliuska huset från 1780-talet, och ett separat apoteksmuseum, gr. 1999. I staden utkommer sedan 1919 4-dagarstidningen Raahen Seutu, som 2008 hade en upplaga på ca 8 900 ex. Den förvärvades 1982 av Tampereen kirjapaino Oy och utges därmed numera av Alma Mediakoncernen.

Historia. Stadens anor går tillbaka till medeltiden, då det i Salo socken (nämnd 1329), som jämte Kemi var den äldsta i n. Österbotten, fanns en vida bekant hamn och marknadsplats. I en fiskarby strax n. om denna grundade Per Brahe 1649 en stad, som först kallades Salo stad och från 1652 Brahestad. Staden förblev dock obetydligt fram till slutet av 1700- talet, då den (1791) erhöll fullständiga stapelrättigheter och blev centrum för en i stor skala bedriven sjöfarts- och skeppsbyggnadsverksamhet. Härmed inleddes en blomstringstid, under vilken Brahestad tidvis hade landets största handelsflotta; den varade till 1870-talet, då ångfartygen började konkurrera ut segelfartygen, varefter Brahestad sjönk tillbaka till obetydlighet. Under en förödande eldsvåda 1810 brann största delen av staden ner, bl.a. det vackra rådhuset från 1650-talet. Den led svår förstörelse även under Krimkriget 1854, då bl.a. stora tjärupplag stacks i brand av engelsmännen. För att trygga Brahestads utveckling som hamnstad anlades en uthamn på Lapaluoto 1900. En period av nytt uppsving började dock först på 1960-talet, då etablerandet av ett stort järnverk med ett slag omskapade förhållandena på orten. Med Brahestad förenades 1973 Saloinen, en vidsträckt kommun, som så gott som omgav staden. Grannkommunen i n., Pattijoki, inkorporerades 2003. (A. Söderhjelm, Brahestad 1649-1899, 1911; P. Toivanen/A.Forss/M. Lackman/T. Nygård, Raahen tienoon historia 1-3, 1990-95; H. Impiwaara, Lisiä Raahen kaupungin historiaan, 1913; S. Paulaharju, Wanha Raahe, 1925, 2:a uppl. 1965; H. Lilius, Der Pekkatori in Raahe, 1967; Th. Stenbäck, Historiallisia kuvauksia Raahesta ja Saloisista, 1970; K. Snellman, Raahen purjelaivat ja niiden päällystöt 1800-luvulla, 1995; Suomalaisia puukaupunkeja, 1998; T. Virtanen, Yleissuomalainen Lapaluoto, 1999; S. Salmela, Tuikkuja ja kynttilöitä: muistoja Raahen seminaarista vuosilta 1896-1971, 1999)



BrahestadAP.jpg

Brahestad är en dynamisk industristad vid Bottenviken. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.

Brahestad

Pekkatori med Per Brahe-stoden i den gamla rutstaden. Foto: Sakari Niemi.

RAAHE.jpg

Bildkälla: Finl. kommunförbund.

Aktörer
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, skolor (läroanstalter), medeltiden, byggnader, svenska tiden, städer (offentligrättsliga samfund), hamnar, ytformer, hamnstäder
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 10.05.2012
Uppdaterat 22.04.2016