antroposofi

antroposofi. Åren 1912 och 1913 besökte den österrikiske filosofen och forskaren Rudolf Steiner (1861-1925) Finland på inbjudan av dr E. Selander och höll här en rad föredrag, bl.a. om den djupare innebörden i nationaleposet Kalevala. Vid den tiden hade Steiner nyligen tagit avstånd från Teosofiska sällskapet, där han tidigare funnit en intresserad åhörarskara och för vars tyska sektion han accepterat att bli generalsekreterare. I anslutning till Steiners andra besök invigdes den första antroposofiska gruppen i Finland (därförinnan hade Antroposofiska sällskapet grundats i Tyskland, i februari 1913).

Antroposofiska sällskapet i Finland (ASF, Suomen Antroposofinen Seura) konstituerades år 1923 som ett tvåspråkigt sällskap med en svensk och en finsk avdelning under ledning av dipl.ing. Uno Donner, som var dess ordförande i många år. Han grundade testamentariskt Donnerska institutet för religionshistorisk forskning, som har utforskandet av Rudolf Steiners filosofi och tankevärld som ett av sina huvudändamål. I samband med institutet arbetar ett antroposofiskt bibliotek.

Uno Donner var också generalsekreterare för Finland i Allmänna antroposofiska sällskapet, som nybildats under julmötet 1923 med Rudolf Steiner som ordförande, och som fick sitt centrum i Dornach nära Basel i Schweiz. Redan följande år utträdde en stor del av de finskspråkiga medlemmarna ur ASF och bildade under ledning av kapellmästare Johannes Leino (1868-1945) en egen avdelning, som sedan utvecklades till Suomalaisten antroposofien liitto - namnet har sedermera ändrats till Suomen antroposofinen liitto (SAL).

De antroposofiska sällskapen och grupperna har bl.a. till uppgift att arbeta vidare med det kunskapsstoff som har sitt ursprung i a., att berika kulturlivet på vetenskapens, konstens och religionens områden och att vårda det mänsklig-sociala livet. Den som ser någonting berättigat i de antroposofiska strävandena och i en institution som Fria högskolan för andevetenskap, Goetheanum i Dornach, kan bli medlem i ett antroposofiskt sällskap. Genom medlemskap i ett nationellt sällskap förvärvas samtidigt medlemskap i Allmänna antroposofiska sällskapet.

Rudolf Steiners a. kan inte ses som en religion eller ett lärosystem, egentligen inte heller som en filosofi eller en världsåskådning, utan snarast som en kunskapsväg med många praktiska tillämpningsmöjligheter. Den kristna impulsen spelar en framträdande roll inom a.

Inom ledningen för Suomen antroposofinen liitto har bl.a. - vid sidan av den förste ordföranden, J. Leino, som innehade posten fram till sin död 1945 - verkat författarinnan Kersti Bergroth, Maija Juvas och Katri Sorma, som förtjänstfullt har bidragit till översättningar av antroposofisk litteratur till finska, samt museiintendent Helmi Helminen. Mångårig ordförande (1966-96) var professor Reijo Wilenius; han efterträddes av agr.o.forst.mag. Maria Sannamo, medan dr Seija Zimmermann är generalsekreterare. - På ledande poster inom Antroposofiska sällskapet i Finland verkade efter Uno Donner bl.a. Olga von Freymann, Signe Roering och Greta Stenbäck. I början av 1950-t. inträffade en tudelning av ASF, beroende på personfrågor vid centret i Dornach; ett antal medlemmar bildade då Rudolf Steinerförbundet, som i ett decennium arbetade som en självständig förening. En återförening av de båda sällskapen uppnåddes 1962, då Greta Brandt var ordförande för ASF och Carin Reuter för Rudolf Steinerförbundet; den senare valdes 1964 till ordförande för ASF och kvarstod till 1977. Ordförande för sällskapet är f.n. (sedan 1979) Marina Reuter.

En viktig insats under tiden mellan de båda världskrigen gjorde även Alfons Walleen genom sin omfattande föredragsverksamhet främst i Viborg, Hfrs och Vasa.

Före vinterkriget fanns större antroposofiska grupper i Hfrs, Viborg, Vasa och Åbo. I hela landet finns numera grupper (främst finskspråkiga) på ett 20-t. orter; de sorterar under antingen SAL eller ASF.

Redan tidigt ordnades offentliga antroposofiska sommarseminarier på olika håll, ofta med utländska kursledare. Även samarbetet med de övriga nordiska länderna har beaktats; som en förgrundsfigur kan härvid nämnas Helmer Knutar, pastor vid Kristensamfundet i Tfrs. I Finland har fyra gånger arrangerats Nordiska antroposofiska sommardagar (i Orivesi, Jyväskylä och Tfrs). Sedan 1950-t. har i huvudsak finskspråkiga "antroposofiska sommardagar" regelbundet föranstaltats i Hfrs.

I Finland verkar ett flertal kulturella institutioner på antroposofisk grund. Mest kända är Steinerskolorna, av vilka den första grundades 1955 i Hfrs, ursprungligen på initiativ av Maija Juvas och Kaisu Virkkunen. Skolan är tvåspråkig och har över tusen elever. Steinerskolorna i Lahtis och Tfrs är likaså väletablerade. Nyare skolor arbetar på många orter i landet, sammanlagt 18, av vilka en, den i Ekenäs, är enspråkigt svensk. Förskolor och daghem, som verkar i steinerpedagogisk anda, finns likaså på många håll i landet.

Inom läkepedagogiken arbetar ett antal inrättningar för utvecklingsstörda, såväl barn som vuxna. Störst är Sylvia-koti i Lahtis, gr. 1956 av Carita Stenbäck. Hemmet hör till den s.k. Camphillrörelsen och hyser ett åttiotal barn och ungdomar. I Hfrs verkar dagskolan Marjatta-koulu. Vid dessa båda institutioner ges utbildning i läkepedagogik. Därutöver verkar i Hfrs Ristola-yhteisö för utvecklingsstörda ungdomar, samt s.k. "bygemenskaper" (inom Camphillrörelsen) Topola och Myllylahti, båda i s.ö. Finland.

På den antroposofiska medicinens område är en mångfald personer verksamma i Finland: läkare, apoteks- och vårdpersonal samt terapeuter av olika slag. Sedan 1991 existerar en skola för utbildning i konstterapi (målning, modellering, teckning) - Arte-Mhsia-skolan - i Hfrs. Ett vård- och servicehem för åldringar (Palvelukoti Sofia) öppnade sina dörrar 2002.

Under de senaste decennierna har de biodynamiska odlingsmetoderna vunnit terräng inom trädgårdsodling och jordbruk. Dessa metoder tillämpas på ett hundratal gårdar runt om i landet.

Sedan 1960-t. verkar i Finland rörelsen för religiös förnyelse - Kristensamfundet (Kristiyhteisö) - med församlingar på flera orter (en svenskspråkig i Ekenäs). Samfundets förste präst var Helmer Knutar. Kristensamfundet bör inte betraktas som "antroposofernas kyrka", utan utgör en självständig rörelse.

På konstens område anordnas i olika sammanhang kurser bl.a. i målning, teckning och modellering samt i rörelsekonsten eurytmi. Fortlöpande konstnärlig verksamhet bedrivs i flera städer, bl.a. i Tfrs. - Föreningen för goetheanistisk konst har inbjudit utländska konstnärer.

I Finland utkommer sedan 1973 den antroposofiska tidskriften Takoja (hette Kynnys fram till 1980), som utges av Suomen antroposofinen liitto. Sedan 1980 arbetar i Hfrs den s.k. Snellmanhögskolan (Snellmankorkeakoulu), vid vilken det finns ett antal olika linjer, både allmänorienterande och yrkesorienterade (steinerpedagogik, förskolepedagogik, talgestaltning och drama, bildkonst, biodynamisk odling m.m.). (Marina Reuter)
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
antroposofi, läkare, personer (individer)
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 10.05.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 16.03.2016 av Import