skoltsamer Tillbaka

skoltsamer, grekisk-ortodoxa samer i Finland, Norge och Ryssland. De i Finland bosatta s. (ca 500 pers. 2005), finländska undersåtar sedan Dorpatfreden, tvingades i samband med andra världskriget att lämna sina boplatser i Petsamo, där de dittills levt ett liv baserat på naturahushållning. Fiske och jakt (bl.a. på vildren) var de traditionella näringarna; i början av 1900-t. tillkom renskötsel. S:s levnadssätt var "halvnomadiskt", kännetecknat av säsongvis återkommande flyttningar, som bestämdes bl.a. av fiskens lektider. I slutet av 1940-t. anvisade staten dem nya boplatser vid Sevettijärvi, en sjö i nordöstra Enare ett stycke västerut från den nya gränsen, och vid Nellim nära Enare träsks utlopp i Pasvik älv. Renskötseln och fisket har under de senaste årtiondena varit på avtagande som näringsgrenar bland s. Den förstnämnda näringen har idag nästan försvunnit också gällande små besättningar, medan jakt och fiske fortfarande har betydelse för husbehov. Turismen har istället gett nya utkomstmöjligheter.

Lagstiftningen angående s. omfattar skoltlagen av 1995 och - förordningen av 1997, vilka upphävde äldre skoltlagar av 1984 och 1955, liksom jordregleringslagen berörande s. av 1969. Inom skoltområdet fast bosatta s. kan på vissa grunder beviljas lån eller bidrag av staten för främjande av näringsverksamheten.

S. har en rik andlig och materiell kultur, som i likhet med språket bevarats fram till våra dagar. Ett skriftspråk för s. skapades på 1970-t., då undervisning på skoltsamiska inleddes (1972) vid lågstadiet i byn Sevettijärvi. Detta har sedermera utsträckt sig även till högstadie- och gymnasienivå. (S. Paulaharju, Kolttain mailta, 1921; V. Tanner, Antropogeografiska studier inom Petsamo-området I: Skoltlapparna, 1929; A. Hämäläinen, Koltta-Lappia sanoin ja kuvin, 1938; J.J. Mikkola, Kolttakylän arkisto, 1941; K. Nickul, The Skolt Lapp community Suenjelsijd during the year 1938, 1948; N. Storå, Burial customs of the Skolt Lapps, 1971; T. Ingold, The Skolt Lapps today, 1976; E. Asp m.fl., The Skolt Lapps, 1982; S. Matvejevna, Die Skolt-Samen im Petschenga-Gebiet auf dem Kola-Halbinsel vor dem 2. Weltkrieg, 1996; M. Sverloff, Suenjelin saamelaisten perintö, 2003)


Skolter<i>neg</i>366<i>56.jpgSkoltsamer i Suonikylä i Petsamo. Suonikylä var den by där det traditionella levnadssättet bevarades längst, ända fram till hösten 1939. Foto: Museiverket.


Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: UVF-redaktion
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, skoltsamer
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Befolkning
Skapat 07.09.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 07.06.2017 av Lasse Sundman