Salpausselkä Tillbaka

Salpausselkä, Första (el. Stora) S. och Andra (el. Lilla) S., två parallellt löpande ändmoränstråk, som genomdrar s. Finland i väst-östlig riktning på ca 20 km avstånd från varandra. Åsarna begränsar sjöplatån mot s. (men utgör inte den egentliga fördämningen, jfr sjöar och vattendrag). De bildades under ett stagnationsskede (ca 200 år) i den sista inlandsisens avsmältning för ca 11 000 år sedan (berggrund och ytformer). Dessa ändmoränbildningar har en komplex uppbyggnad; mängder av osorterad morän omväxlar med smältvattenälvarnas avlagringar. De har ofta formen av stora, plana tallbevuxna sandmoar. På svenska används om S. benämningen Stängselåsen.

Första S. (även S. I) börjar på Hangö udd och löper som Lojoåsen genom Ekenäs och Lojo till Hyvinge och Kärkölätrakten, där den förlorar sin oavbrutna form. I Hollola vänder Stora S. mot ostsydost och sträcker sig genom Lahtis, Kouvola och Villmanstrand till Joensuu. Andra S. (även S. II) stiger ur havet i Bromarv och är tydligt skönjbar till Sammatti; därifrån fortsätter den med avbrott genom Högfors, Loppis och Janakkala till Lammi, varvid den bildar parallellt löpande ryggar. Från Asikkala stryker Andra S. åter fram genom landet som en sammanhängande ås och passerar Vääksy, Jaala, Savitaipale och Kesälax, innan den når Joensuu; från denna ort fortsätter den ett stycke mot n. under namn av Jaamankangas. I s. Finland har man även kunnat urskilja en tredje stängselås ( S. III), som uppträder oregelbundet mellan Kimito och Tavastehus. Moränryggarnas och deltabildningarnas höjd är i allmänhet 20-30 m, men vid Hiidenvesi i Vichtis höjer sig Första S. drygt 80 m över sjön och i Lojo samt Lahtis drygt 70 m över Lojo sjö respektive Vesijärvi. I den s.v. skärgården framträder Andra S. i form av sandområden på Hitis huvudöar och på Örö, Tredje S. som en rad sand- och moränskär i Gullkronafjärden med den 5 km långa sand- och stenrevsön Jurmo längst ute i s.v. (I. Leiviskä, Der S., 1920; M. Okko, On the development of first S., 1962) (John Westerholm)

SalpausselkaeSalpausselkä. Kartan visar hur inlandsisen rört sig och därmed gett upphov till de s.k. stängselåsarna. Karta: Arttu Paarlahti.



Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: Sigbritt Backman
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
morän, åsar, inlandsis
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Geografi
Skapat 06.08.2009 av Sigbritt Backman
Uppdaterat 11.06.2017 av Lasse Sundman