Saima kanal Tillbaka

Saima kanal, fi. Saimaan kanava, kanal mellan Saimen och Finska viken i sydöstra Finland och Ryssland. Kanalen har en höjdskillnad på 76 m, 8 slussar och en längd på 57,2 km, varav 29,1 km (tre slussar) på finländskt territorium. Den grävda delen, 42,4 km, befinner sig huvudsakligen på finländskt område. Slussarna, som har dimensionerna 85 x 13,2 x 4,8 m, möjliggör trafik med 82,5 m långa och 12,6 m breda fartyg med ett djupgående på max. 4,35 m och en max. höjd på 24,5 m. Fartyg av denna storlek kan numera, sedan insjöfarlederna fördjupats och i övrigt förbättrats, gå till Villmanstrand, Nyslott, Varkaus, Joensuu och Kuopio. S. är öppen i medeltal 9,5-10 månader om året från april till januari.

Att förena Saimenvattnen med havet var en tanke som uttalades redan under medeltiden, men den fick vänta länge på sitt förverkligande (jfr kanaler). Senator L.G. von Haartman var den som slutligen genomdrev att kanalen byggdes. Arbetena, som delvis finansierades med ett utländskt statslån, inleddes hösten 1844 och slutfördes 1856. I planeringen deltog bl.a. Carl Rosenkampff och för utförandet svarade svensken Nils Ericson. Kanalen hade ursprungligen 28 slussar. Den utbyggdes 1895-1903 och 1911-39, varvid slussarnas antal minskade till nio. Tillkomsten av S. verkade kraftigt stimulerande på näringslivet i Savolax och Norra Karelen; redan i början av 1900-t. transporterades 0,5 milj. ton gods årligen på denna vattenled, och på 1930-t. steg godsmängden till 0,8 milj. ton/år (främst trävaror för export).

Vid krigsslutet 1944 befann sig hälften av kanalen bortom den nya riksgränsen, och fram till 1963 var endast den finländska delen i bruk med ringa trafik. 1962 ingick Finland ett avtal med Sovjetunionen om att arrendera S. (inklusive en 30 m bred kanalzon) på 50 år, och hösten 1963 påbörjades kanalens iståndsättning och modernisering, vilket i praktiken innebar att en helt ny kanal byggdes. Den nya S. invigdes 5/8 1968, och på 1970-t. ökade trafiken kraftigt. Kanalprojektet var ett led i Urho Kekkonens strävanden att åstadkomma ett sovjetiskt återlämnande av områden som förlorats genom kriget och därmed från dennes sida ett rent politiskt företag, vilket dock misslyckades.

Numera transporteras cirka 2,4 milj. ton varor per år på S. Kanalen tjänstgjorde till en början främst som timmerflottningsled, men idag har pappers- och träindustriprodukter samt olika bulklaster (olja, stenkol, metaller, mineraler och spannmål) större betydelse från fraktsynpunkt. S. betjänar även turismen. Vid Mälkiä och Mustola slussområde finns bl.a. ett museum (öppnat 1995) som presenterar kanalkonstruktioner och -byggnader från olika tider. Kanalen administreras av Förvaltningsnämnden för Saima kanal, som sorterar under kommunikationsministeriet. (E. Puramo, Itä-Suomen vesitiekysymykset 1800-luvulla erikoisesti Saimaan kanavaa silmällä pitäen vuoteen 1870, 1952; P. Koistinen, Vanha ja uusi Saimaan kanava, 1968; A. Hikipää, Muistoja vanhalta Saimaan kanavalta, 1994; J. Paaskoski, Viipuriin ja maailmalle: Saimaan kanavan historia, 2002; S. Auvinen, Kanavan kautta kuljetettua: rahtiliikenne Saimaan kanavalla autonomian ajan lopulla, 2003)

Saimakanal<i>1459038.jpgSaima kanal. Bilden visar den nya kanalen under byggnad i mitten av 1960-t. Kanalen var det största enskilda byggnadsprojektet under storfurstendömet Finlands tid. Dess betydelse minskade efter järnvägarnas tillkomst, men kanalen var trots allt viktig ända fram till andra världskriget. Foto: Lehtikuva, P. Koskinen.

SaimaKanal.jpg

I september 2006 firades kanalens 150-års jubileum. Foto: Lehtikuva Oy, H. Vallas.



Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: Sigbritt Backman
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, sjöar, älvar, kanaler
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Geografi
Skapat 16.07.2010 av Sigbritt Backman
Uppdaterat 11.06.2017 av Lasse Sundman