Republikens president Tillbaka

Republikens president, som enligt grundlagen tillsammans med statsrådet är innehavare av regeringsmakten i riket, utses bland infödda finska medborgare för en tid av sex år i sänder. Valet förrättas som ett direkt folkval i antingen en omgång eller två omgångar. Första valomgången förrättas den tredje söndagen i januari. Erhåller ingen i den första omgången över hälften av de avgivna rösterna, verkställs en andra valomgång mellan de två kandidater som fått flest röster. Den andra valomgången förrättas den andra söndagen efter det första valet. Till president väljs då den kandidat som i det nya valet fått flest röster. Kandidater vid presidentval kan uppställas av de registrerade, i riksdagen företrädda partierna och valmansföreningar som har samlat underskrifter av minst 20 000 röstberättigade.

Den valde tillträder sitt ämbete den första dagen i den månad som följer efter valet och avger därvid inför riksdagen en högtidlig försäkran. Som officiellt residens utnyttjas Presidentens slott och som tjänstebostad Talludden i Hfrs, medan Gullranda i Nådendal är sommarresidens. Om presidentens befogenheter, se bl.a. försvarsmakten, regeringar, riksdagsupplösning och statsskick.

Presidentval har fem gånger förrättats i en ordning som avviker från normalförfarandet, d.v.s. direkt folkval eller det tidigare valet genom elektorer. Den första presidenten utsågs, i enlighet med ett slutstadgande i RF, § 94, av riksdagen, som även förrättade valet enligt särskilda undantagslagar under de exceptionella förhållandena 1944 och 1946. Urho Kekkonens mandat, som normalt skulle ha utlöpt 1974, förlängdes 1973 av riksdagen med fyra år (undantagslagen). 1937 års elektorer valde Risto Ryti till president två gånger, 1940 för Kyösti Kallios återstående mandattid, och 1943 för en tid av två år. (T. Tarkiainen, Tasavallan presidentin asema Suomen parlamentaarisessa hallitusjärjestelmässä, 1938; P. Hirvikallio, Tasavallan presidentin vaalit 1919-50, 1958; P. Kastari, Tasavallan presidentin asema, 1961 sv. övers., Presidenterna och deras ställning, 1961; A. Jyränki, Sotavoiman ylin päällikkyys, 1967, Presidentti - tutkimus valtiopäämiehen asemasta Suomessa v. 1919-76, 1978; K. Ståhlberg/D. Anckar, Partimakt och presidentstyre, 1982; L. Sivonen, Presidentin tekemiset, 1982; J. Nousiainen, Suomen presidentit valtiollisina johtajina K.J. Ståhlbergista Mauno Koivistoon, 1985; M. Häikiö, Presidentin valinta, 1993; A. Kataja, Itsenäisen Suomen presidentit, 1994; C-H. Stolpe, Metoder vid presidentval: en utvärdering, 1997; O. Jouslahti/J. Okker, Tamminiemestä Mäntyniemeen, 2000; R. Uimonen, Riisuttu presidentti: kuinka valtionpäältä vietiin valta ja hänestä tehtiin tavallinen kuolevainen, 2001; M. Suksi, Finlands statsrätt, 2002; J. Suomi, Vuoroin vieraissa: Suomen tasavallan presidentit matkalla ja isäntinä ennen toista maailmansotaa, 2002).
RepublikensPresidentRepublikens president. En situation där tre presidenter jämte äkta hälfter firar Finlands självständighet hade före 2000 inte förekommit i landets historia. Foto: Lehtikuva Oy, S. Gustafsson.

Republiken Finlands presidenter 1919-

1. Kaarlo Juho (K.J.) Ståhlberg 1919-1925

2.
Lauri Kristian Relander 1925-1931

3.
Pehr Evind (P.E.) Svinhufvud 1931-1937

4.
Kyösti Kallio 1937-1940

5.
Risto Ryti 1940-1944

6.
Gustaf Mannerheim 1944-1946

7.
Juho Kusti (J.K.) Paasikivi 1946-1956

8.
Urho Kekkonen 1956-1982

9.
Mauno Koivisto 1982-1994

10.
Martti Ahtisaari 1994-2000

11.
Tarja Halonen 2000-2012

12.
Sauli Niinistö 2012-
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, presidenter, presidentval, regeringsformer, val (samhälleliga händelser), statsöverhuvud
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Presidenten
Skapat 06.02.2012 av Johan Lindberg
Uppdaterat 31.05.2016 av Johan Lindberg