Porthan, Henrik Tillbaka

Porthan, Henrik Gabriel (f. 8/11 1739 Viitasaari, d. 16/3 1804 Åbo), historiker, universitetslärare m.m. P. kom 1754 till universitetet i Åbo. Han tog intryck av de ekonomisk-naturvetenskapliga strävanden som kännetecknade "nyttans tidevarv" och som bars upp av en yngre generation lärare och studenter. Naturvetenskaperna skulle tjäna rikets ekonomiska utveckling. En förutsättning för detta var en allsidig kännedom om riket och dess naturresurser, geografi, klimat och befolkningsförhållanden. P. blev en ledande gestalt för denna ideologi.

Vid universitetet i Åbo kom P. i kontakt med tidens nyhumanistiska idéer, främst hos sin kollega Henrik Hassel, professor i romersk vältalighet och poesi. Nyhumanisterna ville genom att utveckla studiet av grekiskan och latinet fördjupa förståelsen för den antika kulturen och på detta sätt återupprätta antikens andliga storhet i sin samtid. P. tog också intryck av de fennofila tankar som Daniel Juslenius hade spritt i staden. I upplyst anda intresserade han sig för insamling av finska folksånger, folktro och för det finska språket och dess varieteter. Nyttotänkandet omfattade hos P. befolkningen i hela riket, även de finskspråkiga, men kunskapen om folket skulle i första hand nyttjas av de utbildade samhällsskikten för allmän nytta. Bildning för allmogen var en tämligen främmande tanke för honom.

P. blev 1760 efter sex års studier magister och 1762 docent i elokvens (vältalighet). 1764 blev han anställd vid akademins bibliotek och 1772 dess chef. Under den tid han förestod biblioteket tredubblades dess bokbestånd och värdefulla manuskript samlades in. Ett resultat av P:s biblioteksstudier blev arbetet om bibliotekets historia (Historia Bibliothecae R. Academiae Aboensis, 1771-95). P. utnämndes 1777 till professor i vältalighet, d.v.s. i de klassiska språken och antikens kultur. Han blev en uppskattad akademisk lärare: att studera vid akademin var att studera för P. Hans undervisning sträckte sig vida utöver vad hans professur omfattade. Han undervisade i historia, naturrätt, pedagogik, litteratur m.m. (pedagogisk forskning). Ingen kunde som P. ge studenterna en överblick över tidens vetande och andliga strävanden. Han var inte någon glänsande föreläsare, men en beläst vägvisare och uppfostrare.

P:s tidigaste forskning gällde den finska folkpoesin. Hans arbete på detta område underlättades av att han fick överta den samling biskop Mennander hade uppgjort. Intresset för folkpoesin var vid denna tid stort i Europa, !MacPhersons bok Ossians sånger blev känd i Finland på 1760-t. Däremot torde P. inte ha varit bekant med Herders forskningar i Europas folkpoesi, när han 1766-78 utgav verket De poesi Fennica. I samband med folkpoesin studerade han folktro, ordspråk, det finska språket och de finska dialekterna (språkvetenskap).

Av betydelse för Porthans forskning blev hans besök i Göttingen 1779. Där träffade han bl.a. historikern A.L. Schlözer. Denne var en banbrytare för den kritiska historieforskning som strängt sovrade sitt material och inte ville dra slutsatser på basis av lösa språklikheter, sagor och sägner. Historien var från denna tid P:s huvudintresse. Hans främsta historiska verk blev biskop Paul Juustens Chronicon episcoporum Finiandensium (biskopskrönika) med noter och förklaringar. Arbetet utkom 1784-1800 och gav utgående från Juustens krönika vida utblickar över Finlands medeltidshistoria.

På initiativ av P. och hans vänner C.F. Mennander d.y. och P. Juslén d.y. grundades 1770 Aurorasällskapet med uppgift att arbeta för den svenska litteraturen, för finska språket och för kännedomen om Finlands historia. Sällskapet började 1771 utge landets första tidning, Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo. P. var även med om att grunda Finska hushållningssällskapet 1797.

Målet för P:s strävanden var att främja Finlands andliga och materiella utveckling och att utforska dess språk, historia och gamla seder. Genom att framhålla landets och folkets egenart har han senare ansetts ha lagt grunden för ett nationellt medvetande. P:s eget intresse var dock vetenskapsmannens, han hyste en stark tilltro till den direkta nyttan av bildning och kunskap. Porthanstatyn i Åbo, utförd av C.E. Sjöstrand, och avtäckt 26/5 1864, var den första i sitt slag i Finland. (G. Palander, H.G.P. historiantutkijana, 1901, H.G.P. yliopiston opettajana, 1902; M.G. Schybergson, H.G.P, 2 bd, 1908-11; V.I. Kajanto, Porthan and classical scholarship, 1984; M. Klinge, Mikä mies P. oli?, 1989; Finlands svenska litteratur 1, red. J. Wrede, 1999) (Oscar Nikula/Joachim Mickwitz)

PorthanHenrik

Porthan, Henrik. Har kallats "den finländska historiens fader". Han gjorde även banbrytande insatser inom den finländska folkpoesin, geografin, litteraturforskningen och pedagogiken. Foto: Åbo Akademis bildsamlingar.

Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historiker (forskare), professorer
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Historia
Skapat 19.01.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 19.01.2011 av Johan Lindberg

Svenska folkskolans vänner rf
Annegatan 12
00120 Helsingfors
09 6844 570
sfv@sfv.fi