Norra Österbotten Tillbaka

Norra Österbotten, fi. Pohjois-Pohjanmaa, landskap i mell. Finland, sträcker sig från Bottenviken norrom Ule träsk till östgränsen. Norra Österbotten utgör en del av det historiska landskapet Österbotten. Dess utbredning fastslogs slutgiltigt genom ett statsrådsbeslut av 1998. Enligt detta omfattade Norra Österbotten 41 kommuner fördelade på nio ekonomiska regioner, nämligen Uleåborg, Ijo, Brahestad, Siikalatva, Nivala-Haapajärvi, Ylivieska, Koillismaa, Östra Kajanaland och Kajana. Numera består landskapet, på grund av kommunsammanslagningar, av 34 kommuner och sju ekonomiska regioner (Uleåborg, Oulunkaari, Koillismaa, Brahestad, Ylivieska, Nivala-Haapajärvi och Haapavesi-Siikalatva). Landskapsförbundet för Norra Österbotten (nuv. Pohjois-Pohjanmaan liitto) i Uleåborg, som bildades 1931, administrerar landskapet. Areal 35 501 km2, 392 110 inv. (2009). Näringsstruktur 2007: jord- o. skogsbruk 5,7 %, industri 27 %, service 66,2 %.

Från en stenig kust med spridda dynbildningar höjer sig landskapet långsamt och når slutligen i Kuusamo högland en höjd av 200 m ö.h. Norra Österbotten är ett älvarnas land; de största är Ijo älv, Kiminge älv, Ule älv, Siikajoki, Pyhäjoki och Kalajoki. Av dessa är särskilt Ule älv en betydande energileverantör. Älvarnas dalgångar är flacka, och om vårarna förekommer regelbundet översvämningar. För att råda bot på detta har man på flera håll utfört regleringsarbeten. Terrängen mellan älvdalarna är ofta starkt försumpad; ca 60 % av landarealen upptas av moss- och myrmarker. Norra Österbotten är sjöfattigt. I Kuusamo är över 80 % av landarealen täckt av skog, på kustslätten 50-70 %. Tallen är dominerande trädslag. Den odlade jordens andel av landarealen varierar från 30 % i älvdalarna s. om Ule älv till 1-3 % i områdets n. och ö. delar.

Bebyggelsen är koncentrerad till kustlandet. Trots utflyttning är befolkningsutvecklingen i Norra Österbotten idag positiv.

Uleåborg med omgivningar och Brahestad är Norra Österbottens viktigaste industriområden, där man satsat speciellt på metall- och skogsindustri samt på informationsteknologi. Dessa städer har även områdets viktigaste hamnar. Uleåborg med sina universitet och högskolor har profilerat sig som ett kunskapscentrum. På annat håll har turismen fått allt större betydelse, och speciellt Kuusamo har blivit ett av landets ledande turistmål, i synnerhet när det gäller vintersport och fisketurism. Även sandstränderna vid kusten, ödemarkerna vid t.ex. Rokua och hantverkarkvarteren i Brahestad lockar turister till området. (Pohjois-Pohjanmaan ja Lapin historia, 5 bd, 1954-84; Keski- ja Pohjois- Pohjanmaa, 1925, faksimil 1997; I. Alasalmi, Kotiseutuni: Keski-Pohjanmaa, Pohjois-Pohjanmaa, Kainuu, 1969; M. Huurre, Oulujokilaakson historia kivikaudelta vuoteen 1865, 1991; Pohjois-Pohjanmaan kulttuurihistoriallisesti merkittävät kohteet, 3 bd, 1993; M. Sarkkinen, Pohjois-Pohjanmaan kiinteät muinaisjäännökset, 4 bd, 1995-2003; Pohjois-Pohjanmaa, 1999)



NORRAO.jpg

Norra Österbotten är ett dynamiskt och tillväxtinriktat landskap, med en välutbildad och ung befolkning. Av invånarna bor nästan 80 % i tätorter. Då landskapet bildades 1998 fanns det 41 kommuner på dess område. På grund av kommunsammanslagningar har antalet kommuner gått ned till 34. Karta: Arttu Paarlahti.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 19.01.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 19.01.2011 av Johan Lindberg

Svenska folkskolans vänner rf
Annegatan 12
00120 Helsingfors
09 6844 570
sfv@sfv.fi