konstförvaltning Tillbaka

konstförvaltning, konstpolitik. En väsentlig del av kulturlivet utanför skola, utbildning och vetenskap är konsten i alla dess former och yttringar. Främjandet av konsten och konstens möjligheter till utveckling och förnyelse är i dagens samhälle i hög grad beroende av ekonomiskt stöd från staten och kommunerna, från organisationer för konst och kultur samt från stiftelser och fonder som stöder kultur. Anslagen för konst upptar i statsbudgeten för år 2005 sammanlagt 324 milj. €, varav drygt 190 milj. € beräknas inflyta som tipsvinstmedel. Tipsvinstmedlen utgör därmed en synnerligen väsentlig del av konstens finansiering.

Den offentliga k. har i Finland utvecklats sedan slutet av 1800-t., då staten började understöda nationellt betydande konstnärers arbete genom stipendier och pensioner (se t.ex. författarstipendier och -pris). Staten stödde också framväxten av nationella kulturinstitutioner och skapandet av nationell konst och litteratur. Särskilt under de s.k. ofärdsåren i början av 1900-t. såg man i den nationella konsten ett verkningsfullt vapen i kampen för politisk autonomi och nationell identitet. Sedan Finland blivit självständigt började k. få fastare former; 1918 tillsattes permanenta statliga nämnder som expertorgan för olika områden av konstlivet.

Under tiden efter andra världskriget har k. utvecklats starkt. 1947 grundades Finlands Akademi, som bland sina ledamöter även räknade författare och bildkonstnärer. Finlands Akademi upplöstes 1970 och benämningen "Finlands Akademi" övergick på ett nytt förvaltningssystem för vetenskapen med forskartjänster, vetenskapliga specialkommissioner och en centralkommission för vetenskap.

Till grund för den nuvarande k. i Finland ligger lagen om organisering av konstens främjande av 1968. Den högsta beslutanderätten inom detta förvaltningsområde liksom inom all annan offentlig förvaltning tillkommer riksdagen, som årligen godkänner statens konstbudget. Frågor som rör konstpolitiken behandlas närmast i riksdagens kulturutskott, som behandlar alla till konstens område anslutna propositioner, motioner, redogörelser och liknande, och i statsutskottets kulturdelegation, där man granskar konstbudgeten.

Inom statsrådet hänförs konstens angelägenheter till undervisningsministeriets förvaltningsområde. Inom ministeriet handhas konsten och andra kulturfrågor av kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska avdelningen. Området regleras av ett femtiotal lagar, förordningar och ministeriebeslut. En betydande del av de åligganden den offentliga k. medför har i praktiken tilldelats undervisningsministeriet underställda sakkunnigorgan, konstkommissioner. Till dessa hör representanter för organisationer och institutioner inom konstlivet, utsedda av statsrådet för mandatperioder om tre år.

Statens centralkommission för konst är en samordnande instans för de nio konstkommissionerna, vilka kan ha högst 11 ledamöter. Till centralkommissionen hör konstkommissionernas ordförande och fem extra ledamöter. Statsrådet utser också ordförande och vice ordförande i centralkommissionen, som har som uppgift att utarbeta förslag angående de allmänna riktlinjerna för konstfrämjandet, avge utlåtanden och göra utredningar i synnerhet i angelägenheter som gäller två eller flera konstgrenar. Den sammanställer årligen förslaget till statens konstbudget och utdelar projektstipendier till konstutövare. Centralkommissionen uppgör vidare på grundval av kommissionernas framställning förslag som beaktas då konstnärsprofessorer utnämnes. Centralkommissionen har ett antal specialsektioner och under densamma lyder också statens konstverkskommission, som har hand om statens konstsamling, samt den regionala k. Konstkommissionerna har självständig beslutanderätt vid utdelningen av konstnärsstipendier. De utdelar vidare statens konstpris inom respektive område och avger utlåtanden till centralkommissionen.

Organ för statens k. på regionalnivå är 13 regionala konstkommissioner, tidigare länskonstkommissioner som fanns i alla län utom i landskapet Åland. Då länens antal på fastlandet till 2010 var fem och länskonstkommissionernas antal tretton följde dessa närmast landskapsgränserna. De regionala konstkommissionerna har sedan de upprättades bidragit till en större och mera rättvis spridning av konst och konstnärliga aktiviteter över hela riket. Undervisningsministeriet tilldelar varje år kommissionerna ett anslag, som de utdelar som stipendier, pris och understöd för regional konstnärlig och kulturell verksamhet. De regionala konstkommissionerna, som består av elva medlemmar och i praktiken åtnjuter stor självständighet, tillsätts av undervisningsministeriet för treårsperioder.

Kommunerna spelar en viktig roll i konstpolitiken och k. på det lokala planet. Enligt lagen om kulturverksamhet i kommunerna av 1981 skall det i varje kommun finnas en kulturnämnd. Lagen fastställer även statens skyldighet att delta i kostnaderna för kulturverksamheten. För att avlöna tjänstemän och anordna och stöda lokala kulturaktiviteter uppbär kommunerna statsstöd. Tjänster som berättigar till statsstöd kan vara kultur- och konstinstruktörstjänster, kultursekreterartjänster och - närmast i städerna - kulturdirektörtjänster.

Staten har vid sidan av stipendier och annat stöd till enskilda konstnärer strävat efter att trygga förutsättningarna för konstinstitutionernas och konstorganisationernas verksamhet. En betydande del av statens kulturanslag går som driftsbidrag till teatrar, orkestrar, konstmuseer och andra konstinstitutioner. Även de riksorganisationer som samlar yrkeskonstnärer och amatörkonstutövare får ekonomiskt stöd av undervisningsministeriet. Vidare ges bidrag till konstevenemang och festivaler samt till kultur- och opinionstidskrifter. Vid utdelningen av dessa understöd bygger ministeriet sina beslut på utlåtanden av centralkommissionen för konst, konstkommissionerna, länskonstkommissionerna samt andra expertorgan. Konsthögskolornas och deras finansiering sorterar idag under högskoleförvaltningen.

Den offentliga k. är samhällets viktigaste medel att bedriva konstpolitik. Konstpolitikens mål och möjligheter har behandlats bl.a. i kulturpolitiska redogörelser, som regeringen avgivit till riksdagen, samt i statsrådets konst- och konstnärspolitiska principbeslut. Statsrådets senaste beslut (2004) talar för ett kreativt välfärdssamhälle där konsten utgör en central del av en samhällsförnyande och - utvecklande innovationsbas, en helhet bestående av ny kunskap, färdighet, kompetens och välfärd. Förutom av stat och kommun bedrivs konstpolitik av enskilda och av organisationer inom konstområdet samt av stiftelser och fonder som stöder konst och kultur. (J.O. Tallqvist/Håkan Mattlin)


Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
personer (individer), författare
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Litteratur
Skapat 19.01.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 19.01.2011 av Johan Lindberg